Protokoll från det penningpolitiska mötet den 4 september 2013
Vid det penningpolitiska mötet den 4 september beslutade Riksbankens direktion att låta reporäntan ligga kvar på 1,0 procent och att lämna reporäntebanan oförändrad.
Vid mötet konstaterades att den ekonomiska utvecklingen i både Sverige och omvärlden i stort sett varit i linje med Riksbankens prognos i juli. Det är positivt för svensk ekonomi att det nu finns tecken på att en förbättring inletts i euroområdet, samtidigt som återhämtningen fortsätter i USA. Direktionen konstaterade samtidigt att utvecklingen i omvärlden är ojämn. BNP-tillväxten i Sverige var svag andra kvartalet men indikatorer pekar på att en ljusning är i sikte. Förtroendeindikatorer har stigit och läget på arbetsmarknaden har blivit lite bättre än förväntat. Nästa år väntas konjunkturen ta bättre fart och då förbättras även arbetsmarknaden mer märkbart. Inflationen har varit låg under en längre tid, men när konjunkturen stärks bedöms kostnader och priser stiga snabbare. Därmed ökar KPIF-inflationen till 2 procent under 2015. Räntehöjningar innebär att inflationen mätt med KPI blir högre än KPIF-inflationen från slutet av nästa år och uppgår till 2,8 procent i slutet på prognosperioden. Svenska hushåll är högt skuldsatta, i både ett historiskt och internationellt perspektiv, vilket gör ekonomin sårbar för störningar. Det är därför bra att regeringen har kommit med förslag på ett ramverk för makrotillsynen.
Mot bakgrund av den låga inflationen var direktionen enig om att penningpolitiken behöver vara fortsatt expansiv. En majoritet på fyra ledamöter bedömde att det var lämpligt att låta reporäntan ligga kvar på 1 procent till slutet av 2014. Då väntas konjunkturen mer tydligt ta fart och inflationen ha stigit en tid. Majoriteten ansåg att en oförändrad räntebana jämfört med den penningpolitiska rapporten i juli var rimlig eftersom ny information sedan dess i stort sett varit i linje med förväntan. De noterade att en lägre räntebana visserligen skulle kunna leda till att inflationen når målet lite tidigare men den skulle samtidigt kunna öka skuldsättningen och därmed riskerna för den ekonomiska utvecklingen mer långsiktigt. Majoriteten ansåg att den aktuella reporäntebanan stimulerar den ekonomiska utvecklingen och bidrar till att inflationen stiger mot 2 procent samtidigt som den tar hänsyn till de risker som är förknippade med hushållens skuldsättning.
Två ledamöter ansåg att det fanns utrymme att sänka reporäntan till 0,75 procent och att låta den ligga kvar på denna nivå till och med andra kvartalet 2014. Därefter förespråkade de båda ledamöterna något olika höjningstakter. De bedömde att en sådan penningpolitik skulle föra inflationen snabbare till målet samtidigt som resursutnyttjandet skulle bli mer balanserat.
På mötet diskuterades också regeringens förslag om hur makrotillsynen ska bedrivas och hur det kan komma att påverka penningpolitiken. Direktionen konstaterade att Riksbanken kommer att behöva ta hänsyn till makrotillsynen i utformningen av penningpolitiken men att man behöver återkomma till detta när konkreta åtgärder preciserats.
Läs hela protokollet från det penningpolitiska mötet.
