Protokoll från det penningpolitiska mötet 16 april
Vid det penningpolitiska mötet den 16 april beslutade Riksbankens direktion att låta reporäntan ligga kvar på 1,0 procent och att justera ned reporäntebanan. Först under andra halvåret 2014 väntas reporäntan långsamt höjas.
Vid mötet konstaterades att återhämtningen i ekonomin väntas ske gradvis och att arbetsmarknaden förbättras under nästa år. Allt fler indikatorer, i form av både så kallade mjuk- och hårddata, stödjer bilden av att tillväxtutsikterna förbättras både i Sverige och i delar av omvärlden. Inflationstrycket är lågt. Det bedöms nu ta längre tid innan inflationen stiger, och KPIF-inflationen når 2 procent först under 2015. Samtidigt finns tecken på att bostadspriserna ökar snabbare och det bidrar till att prognosen för hushållens skulder är uppreviderad. De största förändringarna jämfört med prognosen i den penningpolitiska rapporten i februari rör inflationen framöver och utvecklingen av hushållens skulder.
Direktionen var enig om att penningpolitiken behöver vara mer expansiv mot bakgrund av den låga inflationen. En majoritet i direktionen ansåg samtidigt att den höga skuldsättningen hos hushållen är någonting som penningpolitiken behöver beakta. Stigande skuldsättning bedöms öka riskerna för kraftigt stigande arbetslöshet och långvariga svårigheter att uppnå inflationsmålet på sikt.
En majoritet på fyra ledamöter bedömde därmed att det var lämpligt att låta reporäntan ligga kvar på 1 procent till andra halvåret 2014, ungefär ett år längre än vad som antogs i den penningpolitiska rapporten i februari. Den förda penningpolitiken bedöms stimulera den ekonomiska utvecklingen och inflationen samtidigt som den tar hänsyn till de risker som är förknippade med hushållens höga skuldsättning.
Två ledamöter ansåg att det fanns utrymme för en lägre reporäntebana och de förespråkade en sänkning av reporäntan till 0,75 respektive 0,50 procent och lägre räntebanor för att KPIF-inflationen skulle nå målet på 2 procent snabbare, samtidigt som arbetslösheten snabbare skulle komma närmare en långsiktigt hållbar nivå. De bedömde att dessa lägre räntebanor skulle leda till mycket små ökningar i hushållens skuldkvot och inte märkbart påverka eventuella risker förenade med hushållens skulder.
På mötet diskuterades också reporäntans framtida utveckling. Skulle räntan behöva ändras den närmsta tiden är det något mer sannolikt att den sänks än att den höjs, vilket hänger samman med det låga inflationstrycket och den fortsatt osäkra utvecklingen i euroområdet. Direktionen diskuterade även omvärldsutvecklingen, både risken för en sämre utveckling men också möjligheten till en bättre. Ledamöterna lyfte frågan om kronan och dess betydelse för svensk ekonomi och inflationen, samt huruvida penningpolitiken bör beakta risker med hög skuldsättning. Diskussionen kretsade även kring hur mycket penningpolitiken kan påverka arbetslösheten och skuldkvoten.
Läs hela protokollet från det penningpolitiska mötet.
