Vilka är de samhällsekonomiska effekterna av att minska hushållens skuldsättning?
Datum
2016-09-27
Daria Finocchiaro, Magnus Jonsson, Christian Nilsson och Ingvar Strid studerar med hjälp av en makroekonomisk modell hur olika hushåll påverkas av skärpta makrotillsynsåtgärder eller en minskning av ränteavdraget.
De visar att skärpta krav vad gäller bolånetak, skuldkvotstak och amorteringar på sikt leder till en omfördelning av resurser från långivarna till låntagarna.
De visar också att en minskning av ränteavdraget påverkar hushållen på olika sätt beroende på vad staten använder de frigjorda budgetmedlen till. Om låntagarna kompenseras för minskade ränteavdrag kan en sådan åtgärd vara positiv för deras konsumtion av annat än bostadstjänster.
Hur penningpolitiken påverkas beror på vilken typ av åtgärd som genomförs; i vissa fall kan penningpolitiken behöva bli mer expansiv och i andra fall mer åtstramande.
Artikeln avslutas med en analys av hur hushållens skuldsättning påverkar penningpolitikens genomslag på efterfrågan och inflationen. Ju högre skuldsättningen är desto större effekt får en räntehöjning på låntagarnas räntekostnader och disponibla inkomster, vilket i sin tur ger hushållen mindre utrymme för annan konsumtion. Effekterna av en räntehöjning på efterfrågan – och därmed på inflationen – är därför större idag än när inflationsmålet infördes vid mitten av 1990-talet.
Artikeln ingår i årets andra nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik som publicerades den 22 september 2016.
Daria Finocchiaro, Magnus Jonsson, Christian Nilsson och Ingvar Strid
Författarna är verksamma på avdelningen för penningpolitik.
