Riksbankens verksamhet 2015: Fortsatt expansiv penningpolitik
Datum
2016-02-08
Under 2015 fortsatte Riksbanken att driva en expansiv penningpolitik för att understödja den positiva utvecklingen i svensk ekonomi och få inflationen att stiga mot målet på 2 procent. Detta framgår av Riksbankens årsredovisning 2015 som idag har överlämnats till riksdagen.
Tillväxten i den svenska ekonomin var relativt god trots den svaga efterfrågan i omvärlden. Den svenska konsumtionen, bostadsinvesteringarna och en lägre arbetslöshet bidrog till utvecklingen. Inflationen, mätt som förändringen av konsumentprisindex (KPI), uppgick till 0,0 procent i årsgenomsnitt. Om effekten av Riksbankens egna sänkningar av reporäntan och nedgången i energipriserna exkluderades var inflationen i genomsnitt 0,9 procent mätt med KPIF och 1,4 procent mätt med KPIF exklusive energi.
"Det är Riksbankens uppgift att värna ett fast penningvärde. Det gör vi genom att föra en expansiv penningpolitik med en reporänta på −0,35 procent och kompletterande köp av svenska nominella statsobligationer som ska uppgå till totalt 200 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2016. Penningpolitiken bidrog till att inflationen mätt med KPIF fortsatte att stiga upp mot 2 procent. Ett väl förankrat inflationsmål gör det lättare för hushållen och företagen att fatta välgrundade ekonomiska beslut och lägger grunden för pris- och lönebildningen", konstaterar riksbankschef Stefan Ingves i sin kommentar till Riksbankens årsredovisning 2015 .
I årsredovisningen presenteras bland annat en genomgång av Riksbankens arbete med att analysera risker som kan byggas upp i det finansiella systemet och hota stabiliteten i detta. Det svenska finansiella systemet fungerade väl under året, men Riksbanken ansåg att det fanns sårbarheter i det svenska banksystemets struktur och risker kopplade till de globalt låga räntorna. De låga utlåningsräntorna till svenska hushåll har också bidragit till att bostadspriserna har stigit och till att skuldsättningen har ökat hos hushållen. Riksbanken lyfte fram riskerna med detta och framförde behov av att riksdagen, regeringen och andra myndigheter inför olika åtgärder som dämpar utvecklingen i hushållens skuldsättning.
Riksbanken redogör också i årsredovisningen för den första etappen av utbytet av Sveriges sedlar och mynt som genomfördes i oktober då Riksbanken introducerade de nya 20-, 50-, och 1 000-kronorssedlarna liksom den nya valören 200-kronorssedeln. Introduktionen av de nya sedlarna har fungerat bra, bland annat har distributionen att få ut sedlar till kontantmarknadens aktörer fungerat väl och mer än 90 procent av allmänheten har känt till sedelintroduktionen.
Av årsredovisningen framgår att Riksbankens resultat minskade med 1,3 miljarder kronor till 2,0 miljarder kronor. Nedgången beror främst på nedskrivningar relaterade till Riksbankens tillgångar. Balansomslutningen ökade under året med 161,0 miljarder kronor till 663,4 miljarder kronor främst till följd av Riksbankens köp av svenska statsobligationer i syfte att göra penningpolitiken mer expansiv. Obligationsköpen bidrog till att inlåningen från banksystemet ökade med 165 miljarder kronor till 214 miljarder kronor.
Riksbankens årsredovisning 2015 kan läsas i riksdagstryck via länken på denna webbsida. En formgiven version av årsredovisningen, både på svenska och på engelska, publiceras i början av april 2016. Då kan den laddas ned eller beställas på denna webbplats.
