Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik

Datum 2016-03-17

Vad förklarar inflationens utveckling 1995-2015?

Björn Andersson analyserar drivkrafterna bakom inflationens utveckling 1995–2015. Han använder först Riksbankens makroekonomiska modell, Ramses, för att identifiera faktorer som har pressat ned inflationen under perioden. Sedan analyserar han de förklaringar till den svaga inflationsutvecklingen som Riksbanken har lyft fram i inflations- och penningpolitiska rapporter. Två förklaringar som bedömts vara särskilt viktiga är låga importpriser och stark produktivitetstillväxt. I den andra delen av artikeln ligger fokus därför på dessa faktorer och en bedömning av i vilken utsträckning de överraskat Riksbanken.

Vilken effekt har penningpolitiken på räntor?

Lina Fransson och Oskar Tysklind analyserar transmissionsmekanismen för penningpolitiken genom att studera hur olika räntor i ekonomin rör sig när reporäntan ändras. Sambandet är tydligast för kortare marknadsräntor, vilket följer av att Riksbanken kan använda reporäntan för att kontrollera de allra kortaste räntorna i ekonomin. Men även längre marknadsräntor, som i större utsträckning påverkas av utvecklingen i internationella räntor och av olika riskpremier, samvarierar relativt väl med reporäntan. Reporäntan har också ett nära samband med räntor till hushåll och företag, särskilt på kortare löptider. Analysen visar att de räntorna normalt sett justeras i linje med förändringar i reporäntan.

Basel III – vad och varför?

Jonas Niemeyer analyserar de omfattande förändringar i det globala regelverket för banker som skett efter den internationella finansiella krisen som började 2007. Bankernas kapitaltäckning har ökat och det har ställts nya krav på deras likviditet. Den största delen av dessa förändringar har genomförts efter överenskommelser inom den så kallade Baselkommittén. I artikeln förklaras vad Baselkommittén är, bakgrunden till de skärpta reglerna, vad de skärpta reglerna innebär och varför det nya regelverket är viktigt för Sverige och de svenska bankerna.

Skapar kapitalmarknaden problem för ekonomin?

Thomas Franzén undersöker om allt för höga avkastningskrav på eget kapital i företag har bidragit till att deras investeringar blivit allt för låga jämfört med vad som vore samhällsekonomiskt optimalt. Om den ekonomiska politiken försöker anpassa sig till företagens alltför höga avkastningskrav kan det bidra till att finansiella obalanser skapas. Den realekonomiska utvecklingen riskerar då att inte vara långsiktigt hållbar. Artikeln diskuterar därför hur mer rimliga avkastningskrav kan skapas genom en starkare ägarstyrning och vilken roll den ekonomiska politiken kan spela för att minska riskerna för att finansiella obalanser uppstår.

Makrotillsyn i de nordisk-baltiska länderna: hur fungerar samarbetet?

David Farelius och Jill Billborn beskriver hur samarbetet kring makrotillsyn fungerar mellan Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Estland, Lettland och Litauen. Den finansiella integrationen mellan länderna är mycket hög, vilket skapat ett behov av att gemensamt hantera risker för den finansiella stabiliteten. I artikeln beskrivs vilken roll myndigheterna har i de olika länderna, vilka makrotillsynsinstrument som har införts och hur samarbetet mellan myndigheterna fungerar. Artikeln avslutas med en diskussion av några av de utmaningar som kvarstår när det gäller det finansiella stabilitetsarbetet i regionen.

Vilken framtid har pengar och hur kan centralbankernas verksamhet påverkas?

Paola Boel analyserar hur innovationer på marknaderna för finansiering och betalningar kan komma att påverka bankernas och centralbankernas verksamhet. Den nya tekniken används till exempel för att utanför banksystemet via internet ansöka om direktlån ("peer-to-peer lending"), söka frivilliga finansiärer till nya projekt ("crowdfunding") eller använda en virtuell eller digital valuta ("cryptocurrency") vid betalningar. Tekniska innovationer som bidrar till att utlåning i allt större omfattning sker utanför det traditionella finansiella systemet kan minska bankernas likviditetsbehov. Centralbankerna kan därmed få svårare att via räntesättning påverka penningmängden och likviditeten. Om betalningar i allt större omfattning sker med den nya tekniken kan centralbankerna dessutom få svårt att sköta tillsynen över betalningssystemet. Slutsatsen är att det är viktigt för centralbanker och tillsynsmyndigheter att noga följa utvecklingen och analysera potentiella konsekvenser av den.