Nordeas planerade ombildning ökar svenska statens åtagande
Datum
2016-04-13
En ombildning av Nordea från dotterbolagsstruktur till filialstruktur innebär att svenska myndigheter får ett direkt ansvar för tillsyn och krishantering av Nordeas bankverksamhet i såväl Sverige som utlandet. Filialiseringen medför att omfattningen av den svenska statens, inklusive Riksbankens, åtaganden ökar. Det finns därför skäl att skärpa kraven på Nordea för att stärka bankens motståndskraft.
Nordea har ansökt hos Finansinspektionen om att få fusionera med sina dotterbolag i Danmark, Finland och Norge och därmed övergå till en filialstruktur. Finansinspektionen har gett Riksbanken tillfälle att yttra sig över Nordeas ansökan.
Större Nordea behöver ökad motståndskraft
En filialisering av Nordea innebär att Nordea Bank ABs balansomslutning ökar från ca 1 800 miljarder kronor till uppskattningsvis cirka 4 800 miljarder kronor. En större balansomslutning innebär att riskerna ökar för Riksbanken och ytterst för de offentliga finanserna. Omfattningen av det potentiella finansiella åtagandet för likviditetsstöd från Riksbanken och eventuella framtida svenska statliga krishanteringsåtgärder ökar väsentligt. Det ökade åtagandet för Riksbanken kan bland annat leda till större kreditrisk och ökade kostnader på grund av en större valutareserv. Det finns därför skäl att öka Nordeas motståndskraft. Riksbanken anser därför att Nordea bör omfattas av likviditetstäckningskrav (LCR) i alla väsentliga valutor. Finansinspektionen bör också ges tillräckliga resurser för att möta det ökade behovet av tillsynsinsatser.
