IT-vänliga svenskar betalar gärna digitalt

Datum 2016-06-27

Färre kontanter, innovativa betalningstjänster och nya icke-traditionella leverantörer. Det är en del av den omfattande strukturomvandlingen på den svenska betalningsmarknaden.

– Den strukturomvandling som vi ser är i grunden positiv. Att vi går mot ett samhälle med allt mindre kontanter väcker intresse och nyfikenhet. Det är ju ganska unikt i världen. Inte minst andra centralbanker vill veta varför utvecklingen i Sverige ser ut som den gör, säger Sara Edholm, ekonom på Avdelningen för finansiell stabilitet.

Glest befolkat

Det finns flera förklaringar. En är att vårt land är glest befolkat, vilket gör kostnaderna för distribution av kontanter relativt hög.

– Det innebär att bankerna haft incitament att rationalisera. Utbudet av kontanttjänster har minskat, antalet bankkontor har dragits ner, och ungefär hälften av kontoren är nu kontantlösa.

Få, stora banker

Att Sverige har relativt få, stora banker har bidragit till att de har kunnat samarbeta kring betalningar.

– Bankerna har hittat nya samarbetsformer. Ett exempel är det gemensamma bolaget Bankomat AB som sköter all drift av uttagsautomaterna. Ett annat är Bankgirot. Dessutom har det funnits en samsyn när det gäller att ställa om från kontanter till elektroniska betalningar. Det har lett fram till att tjänster som exempelvis betalningar i realtid och Swish utvecklats.

Ett nyfiket, teknikvänligt land

Det finns också en annan viktig aspekt. Sverige är ett nyfiket, teknikvänligt land där en hög andel av hushållen har tillgång till internet, smarta telefoner och surfplattor. Det svenska samhället kännetecknas också av hög tillit till leverantörer av betaltjänster. Det ökar viljan att prova nytt.                    

Exempel på nya aktörer på den svenska betalmarknaden är Klarna, som tillhandahåller betalningslösningar för e-handel, och iZettle, som utvecklat en liten kortläsare som enkelt kan kopplas ihop med mobilen. När hemlösa började använda iZettle för att ta betalt för tidningen Situation Sthlm väckte det stor uppmärksamhet i internationell press med artiklar i bland annat Businessweek, Die Welt och The Guardian.

– När det gäller nya leverantörer av digitala betalningstjänster som idag inte står under tillsyn finns många oklarheter. Det finns ett nytt Betaltjänstdirektiv som kommer att gälla i Sverige från och med 2018 som bland annat tittar på säkerhetsfrågorna. Det är välkommet, det senaste är från 2007 och det har onekligen hänt en del sedan dess.

Digitala betalningstjänster växer och kontanter är på väg ut. Men det helt kontantlösa samhället ligger långt bort, menar Riksbanken.

– Kontanter används fortfarande i stor utsträckning. En undersökning från Riksbanken visar att 8 av 10 svenskar har använt kontanter under den senaste månaden. Därför behöver det finnas möjligheter att ta ut och sätta in kontanter i hela landet. Detta kan i sin tur kräva kreativa idéer och nya samarbetsformer. Men detta gäller inte bara kontanter. För att strukturomvandlingen ska fortsätta i positiv riktning så behöver betalningsmarknaden fortsätta att vara innovativ och utveckla sätten vi gör betalningar på.

Fakta

• Mellan 2007 och 2015 minskade kontanter i cirkulation med nästan 15 procent. Kontantuttagen har ungefär halverats, både sett till antal och värde, under de senaste tio åren.

• Det absolut vanligaste sättet att betala i butik i dag är med bankkort. 97 procent av befolkningen har tillgång till kort.

• Sverige är ett av de länder i världen där flest kortbetalningar görs. En genomsnittlig svensk gjorde 290 kortbetalningar under 2015. Genomsnittet för EU ligger på 104 kortbetalningar per år.

• I Sverige har cirka 85 procent tillgång till internetbank. Antalet e-fakturor som skickades till internetbanker har ökat kraftigt, från 5 miljoner till 108 miljoner mellan 2005 och 2015.

• Betalningstjänsten Swish, som utvecklats av storbankerna, gör det möjligt att göra betalningar mellan bankkonton i realtid och dygnet runt. Tjänsten har för närvarande närmare fem miljoner användare och kan användas av butiker och företag.

• Riksbanken har gjort det möjligt för Swish att fungera genom att låta en liten summa centralbankspengar i form av en kredit vara utestående under natten.

• Riksbanken analyserar löpande utvecklingen på betalningsmarknaden. Till exempel genom att undersöka svenska folkets betalningsvanor och studera vad olika typer av betalningar kostar.

• Riksbanken tar också initiativ till diskussionsforum där olika aktörer kan mötas, till exempel Betalningsrådet som startade 2015.