Ekonomisk kommentar: Svenska hushållens skuldsättning – uppdatering för 2016
Datum
2016-11-22
Hushållens skuldsättning har ökat i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Den senaste uppdateringen visar att hushållens skuldsättning fortsätter att öka snabbare än inkomsterna samt att skuldsättningen är störst bland låginkomsthushåll, unga hushåll och hushåll i storstäder. Den här ekonomiska kommentaren använder data på hushållsnivå för att beskriva skuldfördelningen över tid samt mellan olika inkomst- och åldersgrupper och mellan olika regioner och banker.
Några av de viktigaste slutsatserna är att:
Hushållens skuldsättning fortsätter att öka i en snabbare takt än inkomsterna. Under de senaste 12 månaderna har den genomsnittliga skuldkvoten ökat med fem procentenheter, till 343 procent.
De lägre inkomstgrupperna har högst skuldkvoter men skillnaden i skuldkvotsnivåer mellan olika inkomstgrupper minskar.
I kommuner som redan 2010 hade de högsta skuldnivåerna har hushållens skuldsättning ökat mest mellan 2010 och 2016.
Det förekommer stora skillnader mellan bankerna, både sett till skuldnivån hos deras kunder och förändringen i kundernas skuldnivå från 2010 till 2016.
Nästan 50 procent av hushållen minskar inte sin bolåneskuld. Sedan 2015 har andelen hushåll som minskar sin bolåneskuld ökat.
För att få en bättre bild av riskerna med alltmer skuldsatta hushåll började Riksbanken 2013 att samla in kreditinformation om samtliga låntagare från de åtta största bankerna. Genom dessa data har Riksbanken kunnat studera hur skuldsättningen har förändrats över tid samt hur den varierar mellan olika inkomst- och åldersgrupper samt mellan olika regioner och banker. Analyser av dessa kreditdata har tidigare publicerats i ett antal ekonomiska kommentarer från Riksbanken. I denna ekonomiska kommentar utökar författarna den tidigare analysen genom att använda nya data som omfattar perioden juli 2010–juli 2016.
Av Peter van Santen och Dilan Ölcer.
