Ekonomisk kommentar: Prisindex för inflationsmålet
Datum
2016-04-14
I denna ekonomiska kommentar diskuterar författarna valet av målvariabel för penningpolitiken i Sverige och resonerar kring de olika inflationsmåtten KPI, KPIF och HIKP.
Riksbankens målvariabel har sedan 1993 varit den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI). KPI har dock nackdelar som målvariabel eftersom ändringar i styrräntan relativt omedelbart får direkta effekter på KPI som går åt "fel håll"; på kort sikt leder en höjning av styrräntan till högre inflation och en sänkning till lägre inflation.
Detta skapar svårigheter i kommunikationen av penningpolitiken, försvårar internationella jämförelser av inflationsutvecklingen, komplicerar utvärderingar av måluppfyllelsen och riskerar att minska förtroendet för inflationsmålet.
Problemen är inte nya, men de har ökat under senare år när reporäntan har varierat mycket runt en låg nivå. Bland befintliga huvudindex är KPIF och HIKP naturliga alternativ till KPI som målvariabel. KPIF och HIKP är utfallsmässigt ganska lika. KPIF är troligen mer välkänt i Sverige än HIKP, medan internationell jämförbarhet kan tala för HIKP.
----------------------------------------------------------------------- Av Mikael Apel, Hanna Armelius och Carl Andreas Claussen Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelning för penningpolitik.