Riksbankens verksamhet 2014: Expansiv penningpolitik för att få fart på inflationen
Datum
2015-02-09
Under 2014 förde Riksbanken en expansiv penningpolitik för att få inflationen att stiga mot målet på 2 procent och hålla de långsiktiga inflationsförväntningarna väl förankrade vid målet. Detta framgår av Riksbankens årsredovisning 2014 som idag har överlämnats till riksdagen.
Tillväxten i den svenska ekonomin dämpades av att återhämtningen i euroområdet gick trögt. Efterfrågan hölls tillbaka av de euroländer som försökte minska sin höga skuldsättning och av den geopolitiska osäkerheten i närområdet. De svenska hushållens ekonomi och konsumtion utvecklades dock relativt väl. Inflationen blev oväntat låg och mätt som förändringen av konsumentprisindex (KPI) uppgick den till −0,2 procent i årsgenomsnitt. Den genomsnittliga inflationen mätt med KPI med fast bostadsränta (KPIF) var 0,5 procent.
"Vi såg att inflationen blev lägre än vad vi förväntade oss och reporäntan sänktes därför successivt till noll procent. Samtidigt justerade vi ned vår ränteprognos, den så kallade räntebanan. Det är viktigt att inflationen stiger mot målet på 2 procent eftersom inflationsmålet fungerar som ankare för pris- och lönebildningen." Det konstaterar riksbankschef Stefan Ingves i sin kommentar till Riksbankens årsredovisning 2014 .
I årsredovisningen presenteras bland annat en genomgång av Riksbankens arbete med att analysera risker som kan byggas upp i det finansiella systemet och hota stabiliteten i detta. Det svenska finansiella systemet fungerade väl under året, men sårbarheter som lyftes fram var att det svenska banksystemets är stort i förhållande till den svenska ekonomin och att storbankerna är beroende av utländsk marknadsfinansiering. Detta gör att svenska banker är känsliga både för störningar på de internationella finansmarknaderna och för försämrat förtroende för det svenska banksystemet. De svenska hushållens höga och växande skuldsättning är alltjämt en risk som på sikt kan hota både den realekonomiska och den finansiella stabiliteten i Sverige. Riksbanken redogör också för det fortsatta arbetet med att förbereda utbytet av sedlar och mynt som kommer att starta under 2015.
Årsredovisningen innehåller Riksbankens balansräkning och resultaträkning. Av denna framgår att Riksbankens resultat steg med 5,3 miljarder kronor till 3,3 miljarder kronor. Resultatförbättringen förklaras främst av lägre nedskrivningar relaterade till Riksbankens tillgångar och skulder. Balansomslutningen ökade under året med 70,8 miljarder kronor till 502,4 miljarder kronor, främst till följd av valutakursförändringar.
Riksbankens årsredovisning 2014 kan läsas i riksdagstryck via länken på denna webbsida. En formgiven version av årsredovisningen, både på svenska och på engelska, publiceras den 27 mars 2015. Då kan den laddas ned eller beställas på denna webbplats.
