Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik

Datum 2015-11-20

Varför har inflationen varit så låg?

Björn Andersson, Vesna Corbo och Mårten Löf analyserar orsakerna till att inflationen i Sverige har varit låg under en längre tid. De studerar inflationsutvecklingen mer i detalj och fokuserar på ett antal möjliga delförklaringar. Med hjälp av en allmän jämviktsmodell visar de också hur dessa olika förklarande faktorer kan ha samverkat till att inflationen blivit ovanligt låg under de senaste fem åren. Resultaten tyder på att svag omvärldskonjunktur och låga råvarupriser, särskilt på energi, spelat en stor roll. Under en period bidrog också en förstärkning av kronan till att inflationen blev låg. Under de senaste två åren har dessutom företagens marginaler varit lägre än normalt, sannolikt som följd av ökad konkurrens och osäkerhet om framtiden.

Den svenska betalningsmarknaden i förvandling

Björn Segendorf och Anna-Lena Wretman analyserar strukturomvandlingen på den svenska betalningsmarknaden. De konstaterar att allt fler betalningar görs elektroniskt och att kontantanvändningen minskar. Internet, surfplattor och smarta telefoner förändrar hushållens köpmönster och betalningsbehov. Bankerna möter också konkurrens från nya aktörer. Även om utvecklingen överlag är positiv upplever vissa hushåll, föreningar och företag den som negativ eftersom den skapar problem för dem. Verktygen för att lösa, eller minska, problemen finns men författarna menar att det krävs samverkan mellan marknadsaktörerna och mellan marknaden och staten. Statens uppgift är bland annat att se till att det finns skyddsnät för de användare som riskerar att stå utanför betalningsmarknaden.

Hur kan penningpolitiken ta hänsyn till osäkerhet och risk?

Jan Alsterlind beskriver hur penningpolitiken tydligare kan ta hänsyn till osäkerhet och risker. Utgångspunkten är att centralbanken inte kan vara säker på vilken beskrivning av ekonomin som är riktig. Osäkerheten kan gälla vilka ekonomiska samband och/eller vilka prognosmodeller som är lämpliga att använda när penningpolitiska beslut fattas. En möjlighet är då att använda flera prognosmodeller och vikta samman deras respektive prognoser. Penningpolitiken kommer därmed att kunna präglas av hänsyn till risker, som definieras och kvantifieras. På så sätt blir det också lättare att följa upp och utvärdera den hänsyn centralbanken har tagit till risker och osäkerhet i beslutsfattandet.