Ekonomisk kommentar: Hur påverkas samhällsekonomin av makrotillsynsåtgärder?

Datum 2015-06-03

I denna ekonomiska kommentar presenterar författarna en övergripande beskrivning av de samhällsekonomiska effekterna av ett urval av tänkbara åtgärder som syftar till att begränsa hushållens efterfrågan på lån. Intäkterna med att använda makrotillsynsåtgärder och begränsa fortsatt skulduppbyggnad är att risken för och kostnaderna av framtida kriser minskar. Men åtgärderna kan också ha kortsiktiga makroekonomiska kostnader i form av lägre konsumtion och tillväxt. Vid införandet av en åtgärd måste alltså de långsiktiga intäkterna vägas mot de kortsiktiga kostnaderna.

Skuldkvotstak, bolånetak, KALP-begränsningar och amorteringskrav är exempel på åtgärder som kan bidra till att dämpa utvecklingen av hushållens skuldsättning. De påverkar endast nya låntagare. Mycket talar för att de makroekonomiska kostnaderna i form av lägre konsumtion och tillväxt därför är begränsade. En justering av ränteavdraget är ett potentiellt mer kraftfullt verktyg för att påverka hushållens skuldsättning, eftersom det, beroende på hur det utformas, kan påverka alla låntagare. De makroekonomiska kostnaderna kan därmed också bli större. Men storleken på effekterna av en åtgärd hänger inte enbart samman med hur många av låntagarna som berörs av åtgärden, utan också storleken på själva åtgärden.

Inför publiceringen av rapporten Finansiell Stabilitet den 3 juni kommer analysunderlag som ligger till grund för rapporten att publiceras som ekonomiska kommentarer. I linje med huvudtemat för rapporten kommer kommentarerna att innehålla analys av finansiella risker i hushållsektorn, tänkbara åtgärder för att hantera sådana risker och de makroekonomiska effekterna av dessa tänkbara åtgärder. Det här är den fjärde och sista av dessa ekonomiska kommentarer.

 

Läs hela kommentaren här: "Hur påverkas samhällsekonomin av makrotillsynsåtgärder?",

 

Läs de tidigare kommentarerna här: "Finansiella risker i hushållssektorn", "En analys av räntebindningstiden på svenska bolån", "En analys av skuldkvotstak som policyåtgärd"

 

---

Av Gabriela Guibourg och Björn Lagerwall. Författarna är verksamma vid avdelningen för penningpolitik.

De synpunkter som framförs i en ekonomisk kommentar representerar artikelförfattarnas egna uppfattningar och kan inte tas som uttryck för Riksbankens syn i berörda frågor.