Skuldnedskrivningsverktyget ur ett svenskt perspektiv
Datum
2014-09-23
Elin Eliasson, Emil Jansson och Thomas Jansson analyserar det så kallade skuldnedskrivningsverktyget, som är en central del av det resolutionsdirektiv som EU antog under våren 2014. Direktivet innehåller bestämmelser om planer och verktyg för att hantera banker i olika stadier av ekonomiska problem.
Skuldnedskrivningsverktyget ger myndigheter rätten att i kombination med andra åtgärder skriva ned en banks skulder eller konvertera dessa till eget kapital för att återkapitalisera banken. I artikeln analyseras skuldnedskrivningsverktyget ur ett svenskt perspektiv.
Författarna analyserar hur introduktionen av ett sådant verktyg kan påverka de svenska storbankernas finansieringskostnader, skuldstruktur och investerarbas. De har också studerat eventuella spridningseffekter, både direkta och indirekta, av att faktiskt använda verktyget på en av de svenska storbankerna. Införandet av verktyget bedöms leda till något högre totala finansieringskostnader för svenska banker. De direkta spridningseffekterna, i alla fall till andra banker, av att använda skuldnedskrivningsverktyget bör vara begränsade medan de indirekta effekterna kan bli större i Sverige än i andra länder eftersom de svenska bankerna är nära sammankopplade med varandra och i hög grad beroende av marknadsfinansiering.
Artikeln ingår i årets andra nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik .
Av Elin Eliasson, Emil Jansson och Thomas Jansson
Författarna är eller har varit verksamma vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet samt Riksbankens avdelning för penningpolitik.
