Riksbankens verksamhet 2013: Expansiv penningpolitik och fokus på finansiella obalanser
Datum
2014-02-10
Under 2013 förde Riksbanken en expansiv penningpolitik samtidigt som man tog hänsyn till risker förknippade med finansiella obalanser, såsom hög skuldsättning bland svenska hushåll. Riksbanken beaktade dessa risker i både penningpolitiken och arbetet med att värna finansiell stabilitet. Detta framgår av Riksbankens årsredovisning 2013 som idag har överlämnats till riksdagen.
Den svenska ekonomin påverkades i hög grad av den svaga utvecklingen i euroområdet under förra året. Problemen i skuldkrisländerna skapade alltjämt osäkerhet och höll tillbaka efterfrågan trots den ekonomiska återhämtningen i USA och tillväxten i Asien. Den svagare konjunkturen tillsammans med bland annat dämpade exportpriser i omvärlden bidrog till att inflationen, mätt som konsumentprisindex (KPI), låg nära 0 procent i årsgenomsnitt. Den genomsnittliga inflationen mätt med fast bostadsränta (KPIF) var 0,9 procent.
"För att ge stöd till återhämtningen och få inflationen att stiga mot målet på 2 procent behövde penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Penningpolitiken behövde också beakta att hushållens skuldsättning och priserna på bostadsmarknaden utvecklas på ett sätt som skulle kunna innebära allt större risker för ekonomin framöver." Det konstaterar riksbankschef Stefan Ingves i sin kommentar till Riksbankens årsredovisning 2013.
I årsredovisningen presenteras bland annat en genomgång av Riksbankens arbete med att analysera risker som kunde byggas upp i det finansiella systemet och hota stabiliteten i detta. Svenska banker visade på en finansiell styrka, men deras marknadsfinansiering i utländsk valuta och svenska hushålls höga skuldsättning utgjorde alltjämt risker som kan hota den finansiella stabiliteten. Riksbanken redogör också för informationsarbetet om att de äldre versionerna av 50- och 1 000-kronorssedlarna skulle bli ogiltiga vid årets utgång och för resultaten av sina övriga verksamheter under 2013.
Årsredovisningen innehåller Riksbankens balansräkning och resultaträkning. Av denna framgår att Riksbankens resultat minskade med 3,9 miljarder kronor till –2,0 miljarder kronor. Resultatet förklaras främst av nedskrivningar relaterade till Riksbankens värdepappersinnehav då marknadsräntorna har stigit under året. Riksbanken har analyserat marknadsräntornas inverkan på framtida resultat. Analysen visar att Riksbankens möjligheter till vinstutdelning till staten kan minska framöver. Balansomslutningen ökade under året med 85,9 miljarder kronor till 431,6 miljarder kronor, främst till följd av implementeringen av Riksbankens beslut i slutet av 2012 att öka valutareserven med motsvarande cirka 100 miljarder kronor.
Riksbankens årsredovisning 2013 kan läsas i riksdagstryck via länken på denna webbsida. En formgiven version av årsredovisningen, både på svenska och på engelska, publiceras den 31 mars 2014. Då kan den laddas ned eller beställas på denna webbplats.
