Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Datum
2014-03-06
Sedan den globala finanskrisen har det pågått ett omfattande arbete med att kartlägga risker och analysera behovet av åtgärder och verktyg för att motverka uppkomsten av finansiella obalanser. I detta nummer av riksbankens tidskrift publiceras tre artiklar som på olika sätt belyser detta arbete.
Magnus Jonsson och Kevin Moran analyserar hur en centralbanks penningpolitik kan komma att påverkas av det nya politikområdet makrotillsyn. De fokuserar på ett specifikt makrotillsynsverktyg, den så kallade kontracykliska kapitalbufferten. Det är ett verktyg som är tänkt att öka bankernas motståndskraft genom att en kapitalbuffert byggs upp i uppgångsfasen av den finansiella cykeln och frigörs i nedgångsfasen. Den kan därmed ge effekter på ekonomin som penningpolitiken kan behöva ta hänsyn till. Jonsson och Moran analyserar först effekterna på konjunkturen. Därefter diskuterar de avvägningen mellan målen för makrotillsyn respektive penningpolitik och om det finns risk för målkonflikter.
Ida Hilander analyserar de svenska storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta som är mycket omfattande. En anledning är att bankernas kunder efterfrågar utländsk valuta för att finansiera och valutasäkra utländska tillgångar, medan bankerna behöver tillgång till finansiering i kronor. Genom att byta utländsk valuta mot kronor med så kallade valutaswappar kan bankerna tillfredsställa både kundernas behov av utländsk valuta och det egna behovet av kronor. Men samtidigt uppstår refinansieringsrisker för de finansinstitut som använder swappar med korta löptider trots att deras placeringar är långfristiga. I artikeln diskuteras hur dessa risker skulle kunna minska.
Gustav Alfelt, Marieke Bos och Kasper Roszbach analyserar data från en svensk internetbaserad marknadsplats för blankokrediter som ger fördjupad information om utlåningen till svenska hushåll och villkoren för denna utlåning. Den internetbaserade tjänsten matchar privatpersoners låneansökningar med finansinstitut som i sin tur kan ge krediterbjudanden. Författarna beskriver hur systemet fungerar och analyserar hur lånevillkor och lånevolymer varierar till följd av skillnader mellan låntagarna. Inkomstens storlek spelar till exempel stor roll för vilken ränta som erbjuds. Om dessa skillnader också är av betydelse för den penningpolitiska transmissionsmekanismen och annan ekonomisk politik är en öppen fråga som kräver fortsatt analys.
