Ny extern utvärdering av Riksbankens penningpolitik
Datum
2014-06-17
Riksdagens finansutskott har beslutat att göra en ny utvärdering av Riksbankens penningpolitik. Utvärderingen omfattar perioden 2010-2014 och utskottet har utsett Bank of Englands tidigare chef professor Mervyn King och professor Marvin Goodfriend, Carnegie Mellon University, Pittsburg, USA, till utvärderare.
Utvärderingen, som ska vara klar mot slutet av 2015, är finansutskottets tredje externa utvärdering av penningpolitiken och ska bland annat granska om räntenivåerna varit väl avvägda och penningpolitiken uppnått sitt mål. I utvärderingen ingår även att analysera och bedöma Riksbankens beslut att väga in riskerna med den höga skuldsättningen hos hushållen. King och Goodfriend ska också granska utformningen av det svenska inflationsmålet, den flexibla inflationsmålspolitiken och Riksbankens inflationsprognoser under utvärderingsperioden.
Mervyn King har arbetat i Bank of England sedan 1991 och var chef för banken i 10 år. Han slutade sitt arbete där i mitten av 2013. Han har tidigare varit professor vid London School of Economics, där han bland annat grundade forskningsinstitutet Financial Market Group. Sedan juli 2013 sitter Mervyn King i det brittiska överhuset under namnet Lord King of Lothbury.
Marvin Goodfriend är professor vid Tepper School of Business vid Carnegie Mellon University i Pittsburg, USA. Förutom en lång akademisk karriär har Goodfriend haft olika befattningar inom den amerikanska centralbanken Federal Reserve, FED. Han slutade vid FED 2005.
Finansutskottet har tidigare beslutat att en oberoende och extern utvärdering av penningpolitiken ska genomföras vart fjärde år, som komplement till utskottets egna årliga utvärderingar och öppna utfrågningar med riksbankschefen och de vice riksbankscheferna.
Den första utvärderingen genomfördes av professorerna Francesco Giavazzi och Frederic Mishkin och omfattade perioden 1995–2005. Den andra gjordes av professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet och omfattade perioden 2005-2010.
Fakta: Så här granskas Riksbanken
Riksbanken är självständig från politisk styrning...
Så har det varit sedan 1999. Skälen är två: dels för att penningpolitiken ska ges det långsiktiga perspektiv som skapar förutsättningar för att inflationsmålet ska vara trovärdigt, dels eftersom det är denna princip som står i EUF-fördraget om det europeiska centralbankssystemet och som Sverige är bunden av.
...men utvärderas noga av riksbanksfullmäktige... Ordförande och vice ordförande har full frihet att delta i direktionens möten. Hela fullmäktige får presentationer av alla viktiga frågor som diskuteras inom Riksbanken ungefär en gång i månaden.
...av de folkvalda i riksdagens finansutskott... Två gånger om året ska direktionen, enligt lagen, redogöra för sin penningpolitik till riksdagen – i praktiken sker det oftare. Vid ett att av dessa tillfällen redovisar Riksbanken en noggrann redogörelse för den förda penningpolitiken. Exempelvis jämför Riksbanken sina prognoser med andra prognosmakares. Du kan själv kolla vår senaste Redogörelse för penningpolitiken . Utskottet gör varje år en egen utvärdering som delvis bygger på denna redogörelse.
...och av utländska experter . Ungefär vart fjärde år utser finansutskottet ett par framstående utländska experter för att göra en granskning. Denna expertrapport, riksbankens egna penningpolitiska redovisning och årsredovisning ligger till grund för att Finansutskottet ska kunna ha en demokratisk kontroll och insyn i Riksbankens arbete. Allt är offentligt, hittar du inte så är du välkommen att kontakta oss .
