Hur ska banker i kris hanteras? – Riksbankens yttrande över Finanskriskommitténs slutbetänkande
Datum
2014-10-30
Sedan i våras finns ett EU-direktiv om hur banker i kris ska hanteras (resolutionsdirektivet). Finanskriskommittén ger nu förslag till hur direktivet kan införlivas med svensk rätt i sitt slutbetänkande ”Resolution – en ny metod för att hantera banker i kris (2014:52)” . Riksbanken välkomnar kommitténs förslag och delar i stora drag dess bedömningar, men föreslår några förtydliganden och alternativa lösningar.
Resolution - ett nytt sätt att hantera banker i kris
Finanskriskommittén har haft i uppdrag att föreslå hur resolutionsdirektivet ska genomföras i svensk lagstiftning. I det nya ramverket införs ett nytt förfarande som alternativ till konkurs eller likvidation av finansiella institut – resolution. Förfarandet ska göra det möjligt att avveckla eller rekonstruera en fallerande bank under ordnade former så att systemviktiga funktioner kan upprätthållas. Staten ska kunna ta kontroll över banken och sälja hela eller delar av den. Vidare ska bankens ägare och borgenärer kunna tvingas att ta ansvar för förluster. För att uppnå dessa ändamål får myndigheterna ett antal nya verktyg för att hantera krisande banker.
Riksbanken är positiv till att myndigheterna får en sådan större verktygslåda. Riksbanken delar dock Finanskriskommitténs betänkligheter kring de restriktioner som direktivet, i kombination med EU:s statsstödsregler, kan innebära för möjligheterna att ta till kompletterande statliga åtgärder. Möjligheten att göra sådana ingripanden kan vara avgörande vid en systemkris.
Tydligare samråd och informationsutbyte
Riksbanken vill framhålla att resolution endast är en del av hanteringen av en finansiell kris. Troligen involveras Riksbanken i ett tidigt skede av en kris i egenskap av "lender of last resort". Det skulle sannolikt gagna samhällets samlade förmåga att hantera finansiella kriser om Riksbanken inför olika beslut löpande hålls underrättad och får möjligheter att bidra med sina bedömningar. Den beslutande myndigheten, resolutionsmyndigheten, bör därför samråda med Riksbanken inför väsentliga beslut.
Kartlägga Riksbankens möjligheter att ge likviditetsstöd
Riksbanken välkomnar den likviditetsstödjande rollen i samband med resolution. Riksbanken menar dock att kommittén underskattar svårigheterna med att uppnå samstämmighet med EU-lagstiftningen och föreslår därför att Riksbanken och resolutionsmyndigheten, så fort den inrättats, tillsammans kartlägger förutsättningarna för likviditetsstöd vid resolution.
Förutsättningarna för resolution av finansiella infrastrukturföretag bör utredas
Riksbanken konstaterar att finansiella infrastrukturföretag inte omfattas av det nya ramverket, men att EU-kommissionen arbetar med ett förslag på området. Riksbanken föreslår att det redan nu tillsätts en utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för resolution av finansiella infrastrukturföretag. På så sätt kan svenska myndigheter vara förberedda när EU-kommissionens förslag väl presenteras och förhandlingar på EU-nivå påbörjas.
