Den finansiella infrastrukturen i Sverige fungerar väl

Datum 2014-04-15

Riksbankens bedömningar syftar till att uppmuntra till förbättringar som främjar den finansiella infrastrukturen och därmed den finansiella stabiliteten i Sverige.

Sammanfattningsvis anser Riksbanken att:

De svenska systemen[1] behöver förbättra sin verksamhet på olika områden, bland annat genom att ta fram återhämtningsplaner för att säkra sin fortlevnad vid ekonomiska problem. De behöver också identifiera och hantera de risker som indirekta deltagare[2] i systemet ger upphov till. Dessa förbättringar är i linje med de krav som ställs i "Principles for financial market infrastructures"[3], som Riksbanken tillämpar i sin övervakning och de svenska systemen förväntas leva upp till.

Finalitydirektivet[4] bör införlivas fullt ut i svensk rätt så att alla deltagare i ett avvecklingssystem kan lita på att överföringar verkligen är bestående. Europeiska myndigheter bör även ta fram ett ramverk för rekonstruktion och avveckling av företagen i den finansiella infrastrukturen så snart som möjligt. Ett sådant ramverk finns redan för banker.

Läs hela rapporten

Rapporten ges ut en gång per år och finns tillgänglig på Riksbankens webbplats www.riksbank.se. Rapporten tar hänsyn till utvecklingen till och med den 31 mars 2014.

[1] De svenska system som Riksbanken för närvarande övervakar är RIX, Bankgirot, Euroclear Sweden och NASDAQ OMX Clearing.

[2] Indirekta deltagare är finansiella aktörer som inte lyder under systemens regelverk, men vars transaktioner clearas, avvecklas eller lagras av systemet.

[3] Utgivna 2012 av Committee on Payment and Settlement Systems (CPSS) och International Organization of Securities commissions (IOSCO).

[4] Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutlig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper.