Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Datum
2013-03-21
I detta nummer av Riksbankens tidskrift finns tre artiklar som behandlar olika aspekter på utvecklingen av de finansiella marknaderna under senare år:
Vice riksbankschef Karolina Ekholm beskriver i denna artikel hur den internationella integrationen av världens finansmarknader utvecklats efter den globala finanskrisen. Den internationalisering som pågått sedan början av 1980-talet förefaller ha bromsats upp sedan 2008. Det avspeglar sig bland annat i att europeiska banker har minskat sin utlåning på utländska marknader och att aktiviteten på interbankmarknaden har avtagit. Författaren diskuterar vilka fördelar och risker som kan finnas med finansiell integration, liksom hur dessa kan komma att påverkas av de internationella regelverk som växer fram efter krisen. Särskilt fokuserar hon på utvecklingen på EU-nivå, där strävan efter att upprätthålla finansiell stabilitet på en integrerad marknad tycks kräva en högre grad av gemensam tillsyn och gemensamma regelverk. Hennes slutsats är att en stärkt europeisk banksektor, med en välfungerande bankunion, kan få gynnsamma effekter på svensk ekonomi, oavsett om Sverige deltar i bankunionen eller inte.
Maria Bergsten och Johannes Forss Sandahl kartlägger algoritmisk handel på valutamarknaden och diskuterar dess fördelar och nackdelar. Med utgångspunkt i intervjuer med ett antal aktörer på valutamarknaden bedömer författarna att denna typ av automatiserad handel, där order och avslut hanteras av datorer, förekommer i handeln med valutapar där svenska kronor ingår, och i större utsträckning i handeln med andra valutapar. Syftena med algoritmisk handel är att genomföra order, ställa priser, hantera risker och utnyttja arbitragemöjligheter. Vissa av dessa funktioner fylls av algoritmer som handlar med mycket hög frekvens. Författarna konstaterar också att den praxis som utvecklats på valutamarknaden i huvudsak fungerar väl som självreglering för att hantera risker som algoritmisk handel kan ge upphov till.
Tor Johansson och Fredrik Bonthron presenterar Riksbankens nya index för finansiell stress för Sverige. Till skillnad från det tidigare index som Riksbanken använt sedan 2011 innehåller det nya indexet flera indikatorer för varje delmarknad. Graden av stress på aktiemarknaden, obligationsmarknaden, penningmarknaden respektive valutamarknaden mäts nu med tre indikatorer vardera. Varje indikator får sitt värde genom att den rangordnas i förhållande till alla tidigare observationer sedan 1995. Indexet beräknas sedan som ett kvadrerat medelvärde av indikatorerna, justerat för korrelationerna dem emellan. Syftet med denna justering är att framhäva perioder då det råder stress på flera delmarknader samtidigt. Författarna menar att det nya indexet ger bättre mått på finansiell stress än det tidigare, eftersom det tar hänsyn till mer information, är mindre känsligt för enskilda delmarknader och tydligare framhäver perioder med utbredd stress.
