ESRB: bankers finansiering och reglering av penningmarknadsfonder

Datum 2013-02-19

Bankers finansiering

Sedan den globala finanskrisen bröt ut 2008 har bankerna förändrat sina finansieringskällor i betydande utsträckning. En av de mest tydliga förändringarna är att bankerna ökat sitt beroende av säkerställd finansiering, exempelvis säkerställda obligationer. En annan påtaglig förändring är att banker i ökande utsträckning använder sig av innovativ finansiering, vilket gör att det blir svårare för investerare och myndigheter att se var riskerna finns. Det ökade beroendet av säkerställd finansiering har gjort att andelen intecknade, eller pantasatta, tillgångar kraftigt ökat i bankerna runt om i världen. ESRB anser att detta kan leda till risker för den finansiella stabiliteten, i form av att bankernas motståndskraft i stressade tider försvagas om tillgångarna är intecknade.

ESRB rekommenderar nationella tillsynsmyndigheter i EU att förstärka övervakningen av säkerställd finansiering. Bankerna bör även förbättra sina verktyg för att hantera de risker som kan uppstå med säkerställd finansiering. Vidare rekommenderar ESRB ökad transparens om intecknade tillgångar i bankernas offentliga redovisningar. Rekommendationen får därmed konekvenser för alla stora europeiska banker, inklusive de svenska bankerna.

"ESRBs rekommendationer är välkomna. Bankernas beroende av säkerställd finansiering är en viktig fråga. I den senaste stabilitetsrapporten lämnade vi en rekommendation till de svenska storbankerna om att förbättra transparensen om intecknade tillgångar i sina redovisningar, vilken de redan har börjat följa. Transperensen bidrar till att investerare och andra intressenter kan ta bättre hänsyn till risker som är förknippade med en banks säkerställda skuld", säger Stefan Ingves.

Reglering av penningmarknadsfonder

ESRBs andra rekommendation syftar till att minska de systemrisker som penningmarknadsfonder kan ge upphov till. Främst gäller det penningmarknadsfonder med ett konstant fondandelsvärde. Under den globala finanskrisen blev dessa penningmarknadsfonder utsatta för uttagsanstormningar. Det ledde till stora störningar på penningmarknaden vilket i sin tur förstärkte den finansiella krisen. Dessutom tvingades flera finansiella institut, som via fondbolag tillhandahöll penningmarknadsfonder, att skjuta till pengar för att skydda fondandelsägare som investerat i dessa fonder. Därmed försämrades dessa instituts ekonomiska ställning.

För att motverka risken att liknande situationer ska inträffa har det tagits fram globala standarder för reglering av penningmarknadsfonder. Det har gjorts av FSB, Financial Stability Board, tillsammans med IOSCO, International Organization of Securities Commissions. Rekommendationen från ESRB riktar sig till EU-kommissionen och handlar om att bidra till att dessa standarder implementeras inom EU. ESRB rekommenderar att penningmarknadsfonder som erbjuder ett konstant fondandelsvärde förbjuds. De rekommenderar också att det införs skärpta rapporteringskrav och likviditetshantering för penningmarknadsfonder. I Sverige finns det idag inte några penningmarknadsfonder med konstant fondandelsvärde. Däremot kommer övriga delar av rekommendationen få konsekvenser för de svenska penningmarknadsfonderna.

"Även om penningsmarknadsfondernas verksamhet i Sverige är begränsad är denna rekommendation viktig för den finansiella stabiliteten i Sverige, eftersom utländska penningmarknadsfonder utgör en viktig finansieringskälla för de svenska bankerna", kommenterar Stefan Ingves.