Inteckning av tillgångar och dess betydelse för finansiell stabilitet

Reimo Juks analyserar i denna artikel hur banker i Sverige och andra länder intecknar tillgångar för att sänka sina finansieringskostnader. En del av denna pantsättning kan vara motiverad i samband med finansiell oro. Investerarna vill då minska riskerna samtidigt som det råder brist på säkra värdepapper. Möjligheten att inteckna tillgångar eller ställa säkerheter gör finansieringen billigare. Men om det blir mycket vanligt med inteckning av tillgångar kan det också bidra till att skapa risker i det finansiella systemet. Det beror på att inteckning av tillgångar, eller så kallad säkerställd finansiering, innebär att den icke-säkerställda finansieringen blir dyrare och mer riskfylld. Om bankerna räknar med att en del av dessa kostnader kan föras över till staten och därmed till skattebetalarna finns en risk att andelen intecknade tillgångar blir större än vad som är samhällsekonomiskt motiverat. För att motverka denna risk kan det vara lämpligt att myndigheterna stärker disciplinen på marknaderna. Det kan bland annat ske genom att man gör insättningsgarantin beroende av bankernas inteckningsgrad och ökar transparensen kring hur mycket och vilka av bankernas tillgångar som är intecknade.

Artikeln finns endast på engelska och ingår i årets tredje nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik som publicerades den 17 oktober.