Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Datum
2010-06-23
Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik behandlar ämnen som berör Riksbankens verksamhet.
Årets andra upplaga av tidskriften Penning- och valutapolitik innehåller följande artiklar: "Efter krisen – vägen mot ett stabilare finansiellt system" av Lars Nyberg och Tom Andersson Regleringen av det finansiella systemet är en fråga som blir förstasidesstoff vid varje finansiell kris. Den kris som vi nyligen gått igenom är självklart inget undantag. Alla möjliga sorters recept har lanserats för att skapa ett stabilare finansiellt system, vissa aptitligare än andra. En uppfattning som de allra flesta delar är dock att spelets regler behöver skärpas. Frågan är bara hur mycket och på vilket sätt.
"Penningmarknadsfonderna och den finansiella stabiliteten" av Gudrun Gunnarsdottir och Maria Strömqvist Finanskrisen och i synnerhet Lehman Brothers kollaps har visat att penningmarknadsfonder är mer riskabla än man tidigare har trott. I denna artikel diskuterar vi vilken betydelse penningmarknadsfonder kan ha för den finansiella stabiliteten och om en situation liknande den som uppstod på den amerikanska och den isländska marknaden skulle kunna uppstå även i Sverige. Vi finner att det finns likheter mellan de svenska och de isländska fonderna, men få likheter med de amerikanska fonderna. I Sverige, precis som var fallet i Island, är det förvaltade kapitalet koncentrerat till ett fåtal fonder och det finns en stark koppling till de stora bankerna. Vi finner dock att de svenska penningmarknadsfonderna inte i sig har någon större påverkan på det finansiella systemet som finansieringskällor för de svenska bankerna eftersom de är relativt små. Det är mer sannolikt att fonderna kan påverka genom spridningseffekter till banksystemet, i synnerhet om marknaden redan präglas av stor osäkerhet och riskaversion. Penningmarknadsfonderna har därför en större betydelse för vissa delar av finansmarknaden, såsom marknaden för företagscertifikat och säkerställda obligationer.
"EU:s framtida tillsyn – kommer den att fungera?" av Tom Andersson I kölvattnet av den aktuella krisen har EU sjösatt ett ambitiöst projekt för att reformera tillsynen av finansiella marknader och institut inom EU . Genom att skapa ett delvis nytt regelverk och en ny institutionell struktur för övervakning av risker på de europeiska finansmarknaderna är det tänkt att man bättre ska kunna identifiera, förebygga och hantera framtida kriser. I denna artikel presenteras och diskuteras de reformförslag som är tänkta att genomföras redan under nästa år. Slutsatsen är att även om reformerna innebär en väsentlig förbättring så utgör de ingen fulländad lösning för att främja och upprätthålla finansiell stabilitet på Europas integrerade finansmarknader. För att skapa ett hållbart ramverk krävs mer genomgripande reformer, och om utgångspunkten är att skapa en inre marknad för finansiella tjänster så kommer det att krävas en högre grad av centraliserad tillsyn och krishantering åtminstone för de finansiella företag som bedriver omfattande gränsöverskridande verksamhet.