Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik

Datum 2009-11-17

I årets tredje nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik analyserar Albina Soultanaeva och Maria Strömqvist i artikeln ”Riskpremien på den svenska penningmarknaden – erfarenheter från krisen” hur riskpremien på den svenska penningmarknaden har påverkats av den finansiella turbulensen. Resultaten visar att den svenska marknaden har påverkats betydligt av chocker från den amerikanska marknaden, men inte från den europeiska. Resultaten avslöjar också att riskpremien på den korta penningmarknaden under krisens första skede främst bestod av likviditetsrisk. Under krisens senare skede skedde emellertid en förskjutning från likviditetsrisk till kreditrisk. Detta har viktiga policyimplikationer för centralbanker.

 

I artikeln ”Prognosmakares förmåga – vad brukar vi utvärdera och vad vill vi utvärdera” av Michael K. Andersson och Ted Aranki föreslås en metod för att jämföra olika prognosmakares förmåga. Ett problem vid prognosjämförelser är att prognoserna görs vid olika tidpunkter. Detta innebär att prognoserna baseras på olika mycket information. Ju närmare utfallstillfället man kommer för den variabel som prognostiseras, desto mer information har prognosmakaren om hur variabeln har utvecklats. En jämförelse av prognosernas träffsäkerhet bör därför korrigera för skillnader i tillgänglig informationsmängd. Vi hanterar detta genom att skatta prognosmakarnas förmåga och effekten av informationsmängden simultant.

 

Löneutvecklingen i en ekonomi kan ha påverkan på inflationen och eftersom Riksbankens mål är att hålla inflationen låg och stabil har vi skäl att regelbundet analysera lönebildningen och göra prognoser för löneutvecklingen. Historiskt sett har löner och priser i Sverige samvarierat relativt väl. Instabilitet i pris- och lönebildningen, i form av till exempel uppåt- eller nedåtgående prislönespiraler, kan dock av olika skäl förekomma i en ekonomi. Kent Fribergs artikel ”Lönebildningen i Sverige” syftar till att ge en ökad förståelse för hur instabilitet i pris- och lönebildningen kan uppkomma, men även för hur den svenska lönebildningsmodellen fungerar. Här analyseras den svenska lönebildningen i ett historiskt, institutionellt och internationellt perspektiv. Här presenteras också en ekonometrisk modell för lönebildningen vilket gör det möjligt att analysera hur ett antal faktorer påverkar lönebildningen i den svenska ekonomin. Modellen visar att arbetsmarknadsläget och kollektivavtalen mellan arbetsmarknadens centralorganisationer har stor betydelse för lönebildningen på kort sikt.

 

I artikeln ”Anchoring Fiscal Expectations” framhåller Eric M. Leeper att det finns slående paralleller mellan hur penningpolitiken och finanspolitiken påverkar makroekonomin och att dessa paralleller är tillräckligt stora för att vi ska börja fundera över om finanspolitiken och de finanspolitiska institutionerna bör förändras på samma sätt som har skett med penningpolitiken och de penningpolitiska institutionerna i många länder. För att finanspolitiken ska bli lika transparent som penningpolitiken måste de finanspolitiska myndigheterna uttryckligen börja diskutera hur finanspolitiken kan komma att se ut i framtiden. En mer transparent finanspolitik kan bidra till att förankra förväntningarna på finanspolitiken och göra de finanspolitiska åtgärderna mer förutsägbara och effektiva. När de väl utvecklade ekonomierna nu går in i en långdragen period av ökad finanspolitisk aktivitet kommer förankringen av de finanspolitiska förväntningarna att bli en allt viktigare del av den makroekonomiska politiken. (Artikeln publiceras endast på engelska.)

 

Tidskriften finns i pdf-format på denna webbplats under rubriken Publikationer/Penning- och valutapolitik. Den kan hämtas i Riksbankens entré på Brunkebergstorg 11 eller beställas via e-post, kontorsservicecenter@riksbank.se, fax 08-787 05 26 eller telefon 08-787 00 00.