Nytt nummer av Penning- och valutapolitik

Datum 2009-06-30

Årets andra nummer av Pennning- och valutapolitik innehåller följande artiklar.

 

Penningpolitik när styrräntan är noll av Ulf Söderström och Andreas Westermark

De flesta centralbanker använder sig av en kort nominell ränta som främsta penningpolitiska instrument. Också Riksbanken använder en sådan, reporäntan, för att påverka dagslåneräntan på interbankmarknaden och i förlängningen andra räntor och den ekonomiska aktiviteten. Nominella räntor kan dock inte vara negativa. Därför kan det uppstå problem om centralbanken i en djup lågkonjunktur vill sänka styrräntan kraftigt för att stimulera efterfrågan. När räntan blir noll kan centralbanken inte sänka räntan ytterligare. Detta innebär dock inte att penningpolitiken är maktlös vid nollränta. I denna artikel belyser författarna vilka olika metoder centralbanken kan använda för att stimulera ekonomin när räntan är noll. Centralbanken kan på olika sätt försöka påverka individers förväntningar om framtida inflation eller räntor. Centralbanken kan också använda olika typer av åtgärder för att påverka andra räntor i ekonomin och underlätta kreditgivningen. Dessutom kan centralbanken använda växelkursen för att stimulera ekonomin.

Den penningpolitiska transmissionsmekanismen av Elisabeth Hopkins, Jesper Lindé och Ulf Söderström

Den så kallade penningpolitiska transmissionsmekanismen beskriver hur penningpolitiken påverkar ekonomin. På kort sikt påverkar penningpolitiken både den reala ekonomin – som till exempel konsumtion, investeringar, produktion och sysselsättning – och inflationen. På lång sikt har penningpolitiken däremot inga eller mycket begränsade effekter på den reala ekonomin. Penningpolitiken är då ”neutral”, och bestämmer endast inflationstakten. I denna artikel diskuterar författarna hur penningpolitiken genom förändringar i reporäntan påverkar först det allmänna ränteläget i ekonomin och sedan efterfrågan, produktionen och inflationen. Vi illustrerar därefter dessa effekter i olika modeller som används på Riksbanken.

Transmissionsmekanismen och den finansiella krisen av Elisabeth Hopkins, Jesper Lindé och Ulf Söderström

Penningpolitiken påverkar inflationen och den ekonomiska aktiviteten genom att främst påverka räntesättningen på de finansiella marknaderna, exempelvis interbankmarknaden, obligationsmarknaden och olika lånemarknader. Den finansiella oro som började sommaren 2007 och därefter utvecklades till en finansiell kris har påverkat prisbildningen på många av dessa marknader. I denna artikel diskuterar författarna hur den finansiella krisen har påverkat räntebildningen.

Sambandet mellan IT-investeringar, konkurrens, organisationsförändringar och produktivitet  av Bengt Pettersson

Produktivitetstillväxten i Sverige var hög från början av 1990-talet fram till 2006. Studier av utvecklingen i USA tyder på att tidigare IT-investeringar, organisationsförändringar och internutbildning spelat en avgörande roll för en stark produktivitetstillväxt sedan mitten av 1990-talet. Denna artikel behandlar de preliminära huvudsakliga resultaten av ett projekt på Sveriges riksbank om faktorerna bakom den tidigare starka produktivitetstillväxten i Sverige. Arbetshypotesen i projektet – och den fråga som ställs i denna artikel – är om den trendmässiga produktivitetstillväxten i Sverige kan förklaras av likartade faktorer som i USA. Resultaten ger stöd för den uppfattningen. De visar att det inte räcker med att IT-investeringar sprids i ekonomin för att den trendmässiga produktivitetstillväxten ska öka. Det krävs också kompletterande investeringar i organisationer och humankapital. Först då kan företagen dra högsta möjliga nytta av IT-investeringarna.

 

Tidskriften finns i pdf-format på Riksbankens webbplats under rubriken Publikationer/Penning- och valutapolitik. Den kan hämtas i Riksbankens entré på Brunkebergstorg 11 eller beställas via e-post, kontorsservicecenter@riksbank.se, fax 08-787 05 26 eller telefon 08-787 00 00.