Frågor och svar om kronans växelkurs

Riksbanken får många frågor om försvagningen av kronan och vad Riksbanken kan göra. Så här funkar det!

Varför är kronan så svag just nu?

Kronförsvagningen hänger främst ihop med den internationella finansiella krisen. I finansiella orostider med betydande osäkerhet såsom bland annat växelkursutvecklingen tenderar små valutor som den svenska kronan att försvagas.
Det är svårt att förklara den senaste tidens kronförsvagning utifrån till exempel skillnader i produktivitet, BNP-tillväxt eller utvecklingen i bytesbalansen. I jämförelse med andra länder har Sverige en stark utgångsposition med stora överskott i bytesbalansen och starka statsfinanser.

Kronförsvagningen bedöms vara tillfällig och kronan kommer att stärkas de närmaste åren och återgår då till mer normala nivåer.

 

Har Riksbanken ett mål för kronans växelkurs mot andra valutor?

Riksbanken har ett mål för inflationen men inte något mål för kronan. Fram till november 1992 styrdes penningpolitiken av ett mål för kronan det vill säga fast växelkurs. Sedan dess har vi en fritt flytande valutakurs och penningpolitiken styrs av målet om två procents inflation.

Att inte ha ett mål för växelkursen innebär också att Riksbanken inte har någon bestämd uppfattning vad som är en önskvärd nivå på eller förändring av växelkursen. Vid en given räntebana innebär en svagare krona att penningpolitiken, om inget annat förändras, blir mer expansiv. Om Riksbankens direktion bedömer att kronförsvagningen och övriga omständigheter gör att penningpolitiken blir för expansiv vid oförändrad reporäntebana kommer Riksbanken vid nästa penningpolitiska möte att ändra reporäntebanan så att penningpolitiken blir mindre expansiv.

 

Vem bestämmer om ett växelkursmål eller inte?

Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor och bestämmer växelkurssystem. Innan regeringen fattar beslut om växelkurssystem ska regeringen dock samråda med Riksbanken.

 

Vad påverkar växelkursens utveckling på kort och lång sikt?

På kort sikt bestäms växelkursen främst av olika förändringar på de finansiella marknaderna, som i sin tur beror på marknadsaktörernas förväntningar och riskbedömningar. På längre sikt spelar penningpolitikens utformning i Sverige och omvärlden störst roll. Växelkursen bestäms på lång sikt av hur prisnivåerna i olika valutaområden utvecklar sig mot varandra, och därmed av ländernas inflationsmål. Därutöver kan svängningar i valutakurserna bero på behov av att korrigera obalanser i utrikeshandeln. Sverige uppvisar sedan länge bytesbalansöverskott som på sikt bör leda till att kronan stärks. 

 

Vad händer med inflationen när kronan försvagas?

Kronan påverkar inflationen direkt genom importpriserna för de varor som företagen använder i produktionen och de varor som säljs direkt till konsumenterna. Dessutom påverka kronans värde inflationen indirekt via inflationsförväntningarna och efterfrågan på svenska varor. Hur stort genomslaget av den svagare kronan blir på inflationen beror till stor del på om företagen uppfattar försvagningen som tillfällig eller varaktig. Genomslagets storlek påverkas även av konkurrenssituationen.  Om det skulle visa sig att kronan blir varaktigt svag kan det ge upphov till inflationsimpulser. Riksbanken kan då behöva hålla en högre reporänta för att inflationen inte ska bli alltför hög i förhållande till målet på två procent.

 

På vilket sätt påverkar Riksbankens penningpolitik kronans utveckling?

Om Riksbanken sänker räntan mer än vad centralbanker gör i andra länder tenderar kronan att försvagas, åtminstone tillfälligt. Riksbankens räntesänkningar den senaste tiden kan emellertid bara förklara en mindre del av kronförsvagningen. Många andra centralbanker som Federal Reserve, Bank of England och den schweiziska centralbanken har sänkt sina styrräntor ännu mer än Riksbanken utan att deras växelkurser har försvagats på samma sätt som den svenska.

 

Finns det vinnare och förlorare när kronan försvagas så här?

Ur ett penningpolitiskt perspektiv kan kronförsvagningen bidra till att motverka konjunkturnedgången via en stimulans till exportsektorn. Även inhemska tjänstenäringar som hotell och restauranger samt andra turistnäringar gynnas av en kronförsvagning. Samtidigt kan en varaktig kronförsvagning innebära inflationsrisker. Mer allmänt är det inte önskvärt med stora kast i växelkurser eftersom internationella prisjämförelser då blir svårare att göra, vilket i sin tur kan innebära att olika marknader riskerar att fungera sämre. Samtidigt får man räkna med att en rörlig valutakurs kan svänga ganska mycket på kort sikt till följd av förändringar i utbud och efterfrågan på valutamarknaderna. Vinnare är normalt sett ägare och anställda i företag som har en stor del av sin försäljning i utländsk valuta medan deras produktionskostnader är i kronor. Även inhemska företag inom vissa tjänstenäringar som konkurrerar med utlandet om svenska och utländska turister är vanligtvis vinnare.

 

Hur mäts kronans värde mot andra valutor?

TCW-index (Total Competitiveness Weights index) är ett sätt att mäta kronans värde mot en korg av våra viktigaste handelspartners valutor. Genom att studera TCW-index kan man se hur mycket värdet på kronan har förändrats. Ett högt värde på TCW-index betyder att kronan är svag och ett lågt värde att kronan är stark. TCW är ett geometriskt index och dess vikter bygger på genomsnittliga aggregerade flöden av bearbetade varor för 21 länder. Vikterna tar hänsyn till såväl export-, import- som "tredje lands”-effekter. Vikterna beräknas av Internationella valutafonden (IMF).