Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 27 oktober
Nu är chatten avslutad.
Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.
Stort tack för alla intressanta frågor. Hoppas ni alla har en fortsatt bra dag.
Hälsningar Stefan Ingves
Hej Stefan! Vad beror den låga inflationen på? Är det minskande priser på vissa varugrupper?
Daniel
Svar: Allmänt en låg efterfrågan på varor och tjänster i världsekonomin. Vilka varor/tjänster som inte stiger så mycket i pris varierar mellan länder. På många håll så har varupriserna fallit medan tjänstepriserna fortsatt att stiga. Sverige är ett exempel på den utvecklingen.
Hej Stefan, Eran prognos visar på en räntesänkning under 2017, är det verkligen rätt väg att gå när hushållens skulder bara ökar?
Patric
Svar: En sänkning är inte helt säker, vi gör en prognos för framtida räntor. Räntan behöver vara låg nu så att vi får upp inflationen. En bieffekt är ökande skulder men den frågan kan hanteras t.ex. genom att avskaffa ränteavdragen eller med ett skuldkvotstak. Men det är åtgärder som politikerna beslutar över.
Hej Stefan, Hur mycket statsobligationer kan/får Riksbanken köpa?
Patric
Svar: Det finns ingen gräns för hur mycket obligationer vi får köpa. Det avgörs ytterst av penningpolitiken och vad vi anser är mest lämpligt.
Hej Stefan
Är det inte bättre för inflationen att sätta in pengar direkt på medborgarnas bankkonton än på bankernas konton?
Jan
Svar: Vi verkar via den finansiella sektorn så att sätta in "nya" pengar direkt på medborgarnas konton är inte aktuellt. Med den låga ränta vi har idag och med de obligationsköp vi gör är vår bedömning att inflationen ligger kring två procent under 2018.
Hej Stefan
Har Riksbanken diskuterat så kallade "Helikopterpengar"? Folk måste handla.
Jan
Svar: Nej vi har inte diskuterat s.k. helikopterpengar som en del av penningpolitiken. Helikopterpengar skulle äta upp vårt egna kapital så frågan är inte aktuell.
När börjar era prognoser stämma?
Erik Andreasson
Svar: Vi försöker göra så bra prognoser som vi bara kan. Världen är osäker och då blir det också prognosfel ibland, det gäller alla prognosmakare. I genomsnitt över tiden gör vi ganska bra prognoser.
Varför är reporäntan på minus! Enkelt svar tack
Dick right
Svar: Då måste man betala för att få sätta in pengar på konto i Riksbanken. Ett alternativ är då att handla för pengarna i stället, då stiger priserna och inflationen går mot två procent.
Hej Stefan, När började du jobba på Riksbanken och vilket har varit din största utmaning under den här tiden?
Patric
Svar: Jag började 2006. Den globala finanskrisen 2007-2009 och i Sveriges fall krisen i Baltikum var en mycket stor utmaning där det var svårt att trampa rätt. Sedan har det under lång tid varit en stor utmaning att gå ner till minusränta för att få upp inflationen till två procent.
Hej Stefan, Påverkas riksbankens arbete av presidentvalets utgång i USA?
Magnus
Svar: Inter direkt. Vi följer hur valet påverkar den amerikanska ekonomin och den utvecklingen kan i sin tur påverka världsekonomin och därigenom indirekt också Sverige.
Hej Stefan, Om Sverige nu hamnar i en lågkonjunktur vilka vapen har ni då eftersom ni redan har en historiskt låg reporänta?
Magnus
Svar: Vi kan sänka räntan mer, vi kan köpa mera statsobligationer eller andra obligationer och vi kan låna ut pengar direkt till bankerna som i sin tur lånar vidare till företag.
Hej Stefan, Nu kommer räntorna vara mycket låga en längre tid framöver, finns det inte en risk att hushållen vänjer sig till det och lånar för mycket?
Patric
Svar: Ja det är en uppenbar risk. Det är just därför vi tjatar så mycket om hushållens stora lån och påpekar att dagens räntenivå inte varar för evigt.
Hej Stefan, Är det omöjligt för Riksbanken att få upp inflationen och samtidigt bekämpa hushållens höga skuldsättning?
Patric
Svar: Det är svårt att göra två olika saker samtidigt med ett verktyg, räntan, därför krävs det en kombination av åtgärder t.ex. att ta bort ränteavdragen eller en höljd fastighetsskatt inom bomarknadsområdet. Då kan vi sköta ränta och växelkurs på ett sådant sätt att vi får upp inflationen till två procent.
Hej Stefan, Är eran prognos mer eller mindre ett löfte om en räntesänkning i december eller i början på nästa år?
Anna
Svar: Nej det just en prognos, inte ett löfte. Om världen ändras kan vi också behöva ändra oss.
Hej Stefan, När ni bestämmer räntenivån utifrån inflationen tittar ni på flera mått än KPI och KPIF?
Fredrik
Svar: Ja det gör vi. Utöver KPI och KPIF brukar vi också titta på KPIF exklusive energi och diverse andra smalare mått där vi räknar bort varor och tjänster som brukar fluktuera kraftigt i pris.
Varför sänker inte riksbanken inflationen målet till 1,5 % ?
Robert Rönn
Svar: Det vore för enkelt! Vi har länge i Sverige varit överens om att två procent är ett lagom och bra mål och det bör man inte ändra på i första taget. Ändrar vi en gång skulle det skapa osäkerhet om vad målet egentligen kan tänkas vara i framtiden. Och det skulle inte vara bra för svensk ekonomi.
Hej Stefan, 2008 var sist ni hade en normalnivå på 4,75% på reporäntan, hur många år tror du det tar innan vi har dom nivåerna igen?
Bengt
Svar: Det ligger långt bortom vår prognoshorisont så inte i närtid. I vår prognos tror vi att reporäntan kommer att ligga på noll en bit in på 2019.
På riksbank.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).