Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 3 september
Med anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet torsdag den 3 september chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats.
Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.
Nu är chatten avslutad.
Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.
Tack för alla intressanta frågor!
Nu måste jag fortsätta med andra arbetsuppgifter denna vackra höstdag.
Du inleder ett stycke i pressmeddelandet med ” Det är viktigt att inflationen fortsätter att stiga och närmar sig 2 procent”. Är det viktigt för att riksdagen satt det som mål, eller finns det någon fundamental naturlag som skapar ett bättre samhälle genom det målet, jämfört med att ha 1 % istället?
Erik R
Svar: Nej man kan inte räkna fram att 2 är bättre än 1, men 2 är lagom i så motto att då är risken mindre att man periodvis får deflation, dvs priserna faller. Många andra centralbanker har också 2. Ytterst är det dock en bedömningsfråga.
Hej Stefan, Vad måste hända i den Svenska ekonomin för att ni inte ska sänka reporäntan ytterligare senare i år?
Magnus
Svar: Att våra prognoser slår in både när det gäller den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden. Särskilt inflationsutsikterna är viktiga.
Hej Stefan, Ni och många andra varnar för riskerna med hushållens ökade skuldsättning, men vem ska ta ansvar och göra något?
Patric
Svar: Så som regelverken och rollfördelningen ser ut idag är det främst finansinspektionen, regering och riksdag, men inte minst är det ju en fråga för både banker och hushåll själva.
Hej Stefan, Riksbanken har länga sagt att en normalnivå på reporäntan ska ligga mellan 3.50 - 4.50%, tror du att vi når en normal reporänta inom överskådlig framtid?
Carl
Svar: Nej inte dom kommande åren. Det sker först bortom vår normala prognoshorisont som är 3 år.
Hej Stefan, Påverkas räntebeslutet av till exempel Kinas ekonomi?
David
Svar: Inte i någon större utsträckning men vi har en försiktig (låg) prognos för den ekonomiska utvecklingen i Kina och det spelar ju en viss roll för den övergripande bedömningen av omvärlden.
Hej Stefan, Du har lång erfarenhet av penningpolitik, vilket har varit din största utmaning?
Patric
Svar: Att växla mellan normala tider och ren krishantering. Det senare är en väldigt speciell sysselsättning.
Hej Stefan, Vad menas med att Riksbanken är en oberoende Riksbank?
Sven
Svar: Det är riksbankens Direktion som sätter reporäntan och de gör vi helt självständigt oberoende av vad man tycker om saken runtom oss. Det gäller såväl politiker som alla andra.
Hej Stefan, Varför har Riksbanken en guldreserv och en valutareserv, och hur stora är dom?
Göran
Svar: Ibland kan vi behöva köpa eller sälja valuta och då måste man ha beredskap att klara det. Svenska banker kan också i svåra lägen behöva valuta som vi kan tillhandahålla. Det är en slags försäkring, vi behöver valuta i goda tider för att använda i dåliga tider. Valuta- och guldreserven är nu ca 470 miljarder.
Hej Stefan, Den vanlige Svensken tycker nog att det är positivt med låga el och bränslepriser, man vad tycker ni?
Kent
Svar: Det tycker vi också, men på kort sikt leder det till lägre inflation än annars. Förblir priserna låga stiger inflationen efter ett tag i alla fall.
Hej Stefan, Svenskarna använder mindre och mindre kontanter, men kan Sverige bli kontantlöst eller behövs kontanterna?
Bengt
Svar: Såvitt vi kan se kommer vi att ha kontanter länge än, men mest sannolikt i mindre omfattning än tidigare. Vi tror inte att kontanter kommer att försvina helt.
Hej Stefan, Hur länge till har du mandat att vara Riksbankschef, personligen hoppas jag många år till.
Patric
Svar: Mitt mandat löper till 2018.
Hur stor bedömer du risken för att Sverige ska hamna i ett Japanscenario med långvarig inflationstakt vid nollstrecket och avvaktande ekonomisk aktivitet?
Maria Nordlander
Svar: Vi ser inte en sådan risk idag. Vår bedömning är att inflationen kommer att vara ungefär 2 procent under loppet av 2016.
Om Sveriges ekonomi var en begagnad bil, skulle du köpa den då?
Jari
Svar: Ja det skulle jag. Enligt vår prognos kommer den bilen att rulla på riktigt bra dom kommande åren. Oljan är bytt och motorn kommer att gå allt bättre!
Om FED bestämmer att höja sin reporäntan, hur kommer det att påverka Sveriges ekonomi?
Robert
Svar: Vi räknar med det. Det betyder ju att det går bra för USA och det är också bra för Sverige.
Hej Stefan, Rätta mig om jag har fel men är inte ett normaltillstånd ett KPI på 2.00% och en reporänta på 4.00%?
Jan
Svar: Ja ungefär så men på senare år har både vi i Sverige och många andra ekonomier befunnit sig ganska långt från det normaltillståndet.
Om ni får rätt i er prognos om arbetslöshet, KPIF-inflation och BNP hur sunt är det då att svensk ekonomi befinner sig i ett läge, givet centralbankens förlustfunktion, som är bättre än det potentiella och med stigande bostadspriser samt ökad skuldsättning att ha en ränta som ligger under 1 % och en realränta som är negativ?
Cesar
Svar: Läget är ovanligt, men lyckas vi med vår politik då stiger inflationen till 2 procent och tillväxten är god. Det bör efter ett tag leda till höjd reporänta, höjda räntor i största allmänhet och så småningom också en positiv realränta.
Hur ser du på kvantitativa lättnader om den låga inflationen kvarstår?
Konrad
Svar: Det är ett av dom verktyg vi kan använda i större omfattning än för närvarande om inflationen inte tar fart.
Hej Stefan, Nu ökar ökar hushållens skulder mera än lönerna, hur länge är det hållbart och vad måste göras? Kan ni höja reporäntan?
Anna
Svar: Det kan man inte veta men så länge skulderna ökar snabbare än inkomsterna stiger risken hela tiden och det gäller både för ekonomin i sin helhet och för de enskilda hushåll som lånat väldigt mycket. Trampar vi fel vet vi av erfarenhet från många länder att det tar lång tid att rätta till en sådan situation och det sker samtidigt som många enskilda människor far illa.
På riksbank.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).