Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 28 oktober

Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Petter KarlbergMed anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet onsdagen den 28 oktober chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Stort tack för visat intresse och många intressanta frågor. Ha en fortsatt bra och vacker höstdag. Hälsningar Stefan Ingves
  • Hej Stefan, Nu fortsätter ni att hålla en historiskt låg reporänta samtidigt som hushållens höga skuldsättning ökar ytterligare, är det bara regeringen och Finansinspektionens ansvar eller kan Riksbanken också göra något för att dämpa skuldsättningen?
    Patric
    Svar: I dagsläget är det regering, riksdag, finansinspektionen och bankerna själva som har att hantera den här frågan. Skulle vi nu höja räntan kraftigt skulle kronan stiga i värde, importen bli billigare, och vi skulle inte nå vårt inflationsmål på två procent.
  • Hej Stefan, Jag ser i eran prognos för reporäntan att ni öppnar för ytterligare räntesänkning under 2016, vad beror den förändringen på?
    Magnus
    Svar: Räntebanan har precis samma form som vid vårt beslut i september. Alltså inget nytt. Vi kan sänka räntan ytterligare om vi skulle behöva. Det är det som "hängmattan" signalerar.
  • Hej Stefan, Att kontanter används mindre och mindre för varje år kan det bli ett problem vid nästa allvarliga kris eller bostadskrasch? Det heter ju Cash is king?
    Patric
    Svar: Cash is king gäller också elektroniska pengar, det behöver inte vara kontanter. Vi ser inget problem på det sättet med att bruket av kontanter minskar.
  • Hej Stefan, Det här med sänkning/höjning av reporänta är lätt att förstå att det påverkar marknadsräntorna, men hur påverkas marknadsräntorna av era Statsobligations köp på 200 miljarder?
    Fredrik
    Svar: Vi köper obligationer och betalar med nya pengar. Dom pengarna används i sin tur till att köpa andra obligationer. Priserna på obligationer stiger, dvs. räntan faller. Just det resultat som vi vill uppnå.
  • Hej! Inflationen kommer inte igång på riktig trots låga räntor. Är det inte dags att ifrågasätta om teorin verkligen stämma? Kan en hög skuldsättning av privata hushåll har deflationseffekter som motverka inflationsmålet?
    Jörgen
    Svar: Teorin stämmer nog. Hur man åstadkommer inflation är välbekant. För vår del gäller det att få upp inflationen under ordnade former. Hög, eller för hög, skuldsättning kan till en del dra åt andra hållet eftersom konsumtionen faller i ett läge när alla försöker betala tillbaka sina lån. Den låga räntan har också haft den effekt vi eftersträvar. Inflationen är nu på väg upp.
  • Hej Stefan, Ser du något behov av förändringar på att en normal nivå på reporäntan ska vara mellan 3.50-4.50% och ett inflationsmål på 2.00%?, är det något ni diskuterar i direktionen?
    Anders
    Svar: Det är en fråga vi diskutertar av och till. Ännu finns det inte skäl att ändra synen på normalränta även om det kommer att dröja ett bra tag innan vi kommer tillbaka till den räntenivån igen.
  • Hej Stefan, Har Sverige världens mest skuldsatta hushåll eller hur många länder har mera skuldsatta hushåll än Sverige?
    Magdalena
    Svar: Det finns ett fåtal andra länder med ännu högre skuldsättning. Danmark, Norge och Holland ligger bland dom högsta.
  • Hej Stefan, När tror du Svenska banker inför minusränta på bankkonton eller måste kontanterna försvinna först?
    Björn
    Svar: Svårt att säga, så här långt har det inte inträffat, men rent tekniskt kan det mycket väl inträffa medan vi fortfarande använder kontanter. Bankerna bestämmer själva hur dom vill göra.
  • Hej Stefan Ingves jag har en fråga till dig då och det är att varför sänkte ni inte reporäntan mer. Att sänka reporäntan nu hade ju försvagat den svenska kronan vilket hade gjort att inflationen hade kunnat öka.
    Gabriel Bertilsson
    Svar: Den här gången gjorde vi bedömningen att det var mest lämpligt att köpa mera statsobligationer i stället. Även den åtgärden pressar ner den allmänna räntenivån samtidigt som vi proaktivt hanterar ECBs kommande obligationsköp.
  • Hi Stefan, What is the lowest rate that the repo rate can be cut to? Are you worried about financial stability concerns?
    James
    Svar: Technically - 0.35 is not a floor, if need be we can go below that, and yes I do worry about financial stability issues. This holds particularly in our mortgage market since Swedish housholds are borrowing too much.
  • Hur länge ska vi ha inflation? För alltid?
    David
    Svar: Vi tror att en inflation runt två procent är bra för den svenska ekonomin. Så, ja,vi kommer att ha inflation tills vidare.
  • Hej Stefan, Nu släpper ni nya sedlar och mynt men kontanthanteringen är nästan borta på alla banker, vem kan kräva att bankerna har kontanter?
    Bengt
    Svar: Med den lagstiftning vi har idag så bestämmer bankerna detta själva. Ytterst är det en fråga om hur bankerna väljer att ta hand om sina kunder.
  • Är den gammal 2 kronan giltig.
    Richard 13 år
    Svar: Ja den är giltig till den 30/6 2017. Samtidigt är det idag mycket ovanligt att se en sådan 2 krona i handeln även om den är giltigt betalningsmedel.
  • Om man tittar på de enskilda komponenterna i inflationen har priserna i princip bara gått ner för energi, räntor och elektronik. Övriga priser ökar med 0-6% per år. Varför är inte det tillräcklig inflation?
    Viktor Kalin
    Svar: Vi tittar på en samlad korg av varor och tjänster, Konsumentprisindex, med ett stort antal delkomponenter. Det räcker inte att bara följa ett fåtal varor.
  • Hej, Jämfört med när Bank of England och the Fed köpte statsobligationer, vilka liknande effekter kan köpen ha på den Svenska ekonomin? Och framförallt, hur tror du att effekten kan skilja sig i Sverige?
    Ulrika Andersson
    Svar: Det fungera på ungefär samma sätt i Sverige. Mekanismerna är de samma när det gäller att pressa ned den allmänna räntenivån. Sedan är det alltid svårt att i detalj mäta resultatet.
  • Jag läste en studie från BIS, "The Costs of Deflations: A Historical Perspective" där man har analyserat koppling mellan inflation/deflation och tillväxt under hundratals år. Slutsatsen var att deflation inte är något som är skadligt för en ekonomi men att tillgångsbubblor är mycket skadligt för ekonomin. Riksbanken gör allt för att bekämpa deflation (som är ofarlig) och bygger samtidigt upp tillgångsbubblor. Varför?
    Henrik
    Svar: Det är svårt för mig att kommentera just den här studien. Allmänt ställer både deflation och spruckna bubblor till ekonomiska bekymmer så båda vill man helst undvika.
  • Hur långt tid tar det tror du att alla nya sedlar kommer att bli "vanliga"?
    Richard 13 år
    Svar: Det sker gradvis och löpande under 2016-2017. Någonstans runt sommaren 2017 borde de nya sedlarna dominera eftersom de gamla sedlarna sedan blir ogiltiga.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?