Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 15 december

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Stort tack för alla intressanta frågor. God Jul och Gott Nytt År på Er Alla
  • Hej Stefan, Ni på Riksbanken varnar gång på gång över riskerna med hushållens skuldsättning, finns det något ni kan göra eller ligger det bara på regeringens och Finansinspektionens bord?
    Patric
    Svar: Så småningom när räntan stiger blir det dyrare att låna och då lånar man mindre. Innan dess är det Finansinspektionen, Regering och Riksdag som kan agera för att göra det dyrare eller svårare att låna.
  • Hej Stefan, Är det mera troligt med en räntesänkning än en räntehöjning under 2016?
    Magnus
    Svar: Tittar man på räntebanan är det något mera troligt med en sänkning än en höjning. Men mest troligt är att räntan ligger still vid - 0,35.
  • Hej Stefan, Anser ni i direktionen fortfarande att ett normaltillstånd i Svensk ekonomi är ett KPI på 2% och en reporänta på 4%? Eller har diskuterar om förändringar?
    Fredrik
    Svar: Ja det gör vi men det kommer att dröja länge innan vi kommer upp till den räntenivån igen.
  • Stefan, du vill ju ha inflation. Istället för att sänka reporäntan, varför trycker inte ni bara mera pengar och får då inflation och bygga nya bostäder eller?
    Jag är 14 år
    Svar: I en viss mening skapar vi redan mera pengar. Varje gång vi köper en statsobligation betalar vi med nya färska pengar så just nu jobbar vi med både priset på pengar, räntan, och kvantiteten pengar, våra köp av statsobligationer.
  • Hej Stefan, Hur oberoende kan ni i Riksbankens direktion vara när politiker och ekonomer går ut i media och har åsikter om reporäntans nivå?
    Patric
    Svar: Att andra diskuterar har inget med vårt oberoende att göra. Diskussion är bra men vi fattar besluten helt självständigt.
  • Hej Stefan, När ni gör en ränteförändring hur lång tid tar det innan det märks fullt ut i den Svenska ekonomin?
    Johan
    Svar: Det tar ca två år innan en ränteförändring får full effekt. Det är en gradvis process.
  • Hej Stefan, Hushållen hade enligt SCB senast 3.262 miljarder i skulder och dom växer med en årstakt på över 7%, hur länge till är det hållbart att skulderna växer dubbelt så snabbt som inkomsterna? Kan ni göra något?
    Annika
    Svar: Det är inte hållbart i längden. Därför är det viktigt att det blir dyrare och svårare att låna. Det kan man åstadkomma genom att exempelvis ta bort ränteavdragen och införa ett tak på hur mycket man får låna i förhållande till inkomsten. Dom besluten fattas av Riksdag, Regering och Finansinspektionen inte av Riksbanken.
  • Hej Stefan, Vem har bestämt att inflationsmålet ska vara 2%? Och går det att ändra till ett lägre mål?
    Anders
    Svar: Riksbanken gjorde det år 1994 men då med stöd av Riksdagen. I teknisk mening kan man ändra både uppåt och nedåt men det är inte aktuellt, två procent har fungerat väl för Sverige. Många andra länder ligger ungefär på samma nivå.
  • Hej Stefan, Är inflationsmålet på 2% mätt i KPI eller KPIF?
    Anna
    Svar: Målet är KPI men på kort sikt är det KPIF som är viktigare eftersom KPIF inte innehåller ränteförändringar.
  • Hej Stefan, Vilket är eller har varit den största utmaningen för dig,90-talskrisen?Finanskrisen? eller dagens problem att få upp inflationen trots minusränta samtidigt som hushållens skulder skenar? God Jul och Gott nytt år.
    Patric
    Svar: Var sak har sin tid och det är svårt att jämföra. Utmaningarna har varit ganska olika så jag avstår ifrån att rangordna.
  • Hej Stefan, följande är en frågeställning av privat natur. Med ledning av det faktum att du ursprungligen är från Finland föreställer jag mig att du på daglig basis konsumerar mycket stora kvantiteter kaffe. Vilken kaffesort föredrar Riksbankschefen?
    Bengt Gustavsson Fors
    Svar: Jag tror att man dricker ungefär lika mycket kaffe i Sverige och Finland. Utländska gäster brukar notera att vi dricker mycket kaffe här. Olika sorter har jag ingen större synpunkt på. Jag dricker det som bjuds.
  • Hur påverkar regeringens nya budgetpolicy Riksbankens beslut?
    Håkan Olsson
    Svar: Jämfört med tidigare tror vi nu att tillväxten och inflationen blir litet högre men på kort sikt har det ingen inverkan på penningpolitiken.
  • Vad händer om FED höjer räntan på onsdag?
    Micke
    Svar: Svårt att veta. På torsdag morgon har vi svaret.
  • Varför tar ni inte bort ränteavdragen det gynnar ju mest de som har högst inkomster med dyra hus eller bostadsrätter.De som sitter med hyresrätter är ju förlorare i långa loppet
    Peter sandgren
    Svar: Vi tycker att det vore bra om man avskaffar ränteavdraget men det är en fråga som bestäms av politikerna.
  • Hej Stefan! Hur ska hushållens skuldsättning kunna dämpas eller minskas samtidigt som vi behöver fler nybyggda bostäder?
    SImon
    Svar: Det behöver bli dyrare och svårare att låna t.ex. genom att avskaffa ränteavdragen samtidigt som utbudet av bostäder behöver öka. Det senare kan man åstadkomma genom att ändra på allehanda regler som försvårar ett ökat utbud av bostäder.
  • Hej Stefan, Är inte inflationsmålet förlegat? Vi har massiv överkapacitet i världsekonomin och det låga inflationstrycket beror snarare på strukturella faktorer än faktorer av övergående karaktär. Är det inte dags att börja se hur Er penningpolitik förvränger tillgångspriser och uppmuntrar till spekulativt beteende?
    Investeraren
    Svar: Vi tror fortfarande att det behövs ett inflationsmål men samtidigt behöver man också hålla reda på vad som händer med olika tillgångspriser. Inflationsmål och finansiell stabilitet är två mål som interagerar.
  • Hej Stefan, Vad händer om en centralbank blir insolvent? När jag analyserar FEDs balansräkning kommer jag fram till en solvensmarginal om 1.3% och massiv durationsrisk efter all QE (där räntepapper med lång durationsköpts). När nu en räntehöjning är nära förestående i USA kommer värdet på obligationerna sjunka och urholka den minimala kapitalreserven man har idag. Kan FED ha en negativ solvensmarignal utan konsekvenser?
    Handelsbankare
    Svar: En centralbank kan i teknisk mening ha ett negativt eget kapital, insolvent, och ändå betala sina räkningar. En centralbank kan ju, till skillnad från andra banker, alltid skapa mera pengar och betala sina räkningar. Det är det tekniska svaret. Sedan är det en helt annan sak i vad mån man tycker det är lämpligt att en centralbank har ett negativt eget kapital. Det är en bedömningsfråga. I en liten öppen ekonomi som den svenska tycker inte jag det är särskilt lämpligt. Alla diskussioner skulle nog tära på förtroendet.
  • Hej igen Stefan, Sista frågan nu. FED har 5x sin balansräkning sedan 2007/2008 och skapat enorm mängd nya pengar. Allt annat lika borde väl detta förr eller senare resultera i en massiv retail-inflation? Var har dessa pengar tagit vägen? Är det så att bankerna som sålt sina MBS:er till FED sitter på dem som "reserv"? Stort tack
    Handelsbankare
    Svar: Varje gång FED eller Riksbanken för den delen köper ett värdepapper betalar vi med nya pengar. När dagen är slut dyker samma summa upp igen som inlåning hos FED eller Riksbanken. Så är det alltid oberoende av hur många gånger man lånar ut pengarna i finanssektorn däremellan. Pengar försvinner inte därav denna balansräkningsidentitet, dvs centralbankens tillgångar, värdepappersköp, ökar lika mycket som skulderna, inlåning.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?