Med anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet onsdagen den 9 april chattade riksbankschef Stefan Ingves här på Riksbankens webbplats.
Nu är chatten avslutad.
Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.
Tack för alla intressanta frågor. Ha en fortsatt bra vår och väl mött i juli igen.
Hälsningar Stefan Ingves
Stämmer det att löneökningar skapar inflation?
Är det inte privata bankers pengaskapande som driver inflationen? De tillför ju nya pengar i ekonomin, vilket borde urholka pengars värde medan löneökningar bara flyttar pengar från ett ställe till ett annat.
Henrik J
Svar: På kort sikt är det egentligen båda. Bankerna lånar ut pengar som ökar efterfrågan och då stiger priserna. Stiger lönerna måste företagen kompensera sig för det och då stiger också priserna.
Jag förstår inte ert agerande, kan du förklara. Hade ni inte börjat fokusera mer på inflationen nu och ändå kommer ni inte upp till 2% på KPIF under prognosperioden. Varför sänker ni inte räntan med en sådan prognos? Tror ni inte på er egen prognos?
Edward Linderoth
Svar: Vi tror alltid på vår egen prognos och det gäller att föra inflationen tillbaka till målet i en lagom takt. Så även denna gång. Samtidigt behöver vi hålla ett öga på hur hushållens skulder utvecklas.
Ni på Riksbanken säger ofta att det är stora risker med hushållens höga skuldsättning, kan du lite mera precisera vilka riskerna är?
Anders
Svar: Om skulderna är för stora och något oförutsett inträffar får man svårt att betala, konsumtionen faller och både enskilda hushåll och ekonomin i sin helhet får mångåriga problem.
Hej Stefan Ingves! Nu låter ni den mycket låga reporäntan på bara 0.75% ligga kvar, och i eran prognos så kommer den ligga på 2.65% kv 1 2017, det är en bra bit ifrån normal nivå på 3.50% - 4.50%, har ni en ny normal nivå för reporäntan i eran prognos nu?
Patric
Svar: Nej vi har inte någon ny normal nivå för reporäntan. Samtidigt har du alldeles rätt. Det kommer att dröja många år innan reporäntan är uppe på fyra procent igen.
Varför är Sveriges ränta högre än ECB:s? Det drabbar svensk exportindustri.
Magnus Olofsson
Svar: Vi har inte alls samma ekonomiska bekymmer som man har inom EMU. Den svenska tillväxten är dubbelt så hög, vår finansmarknad fungerar och bankerna är välkapitaliserade. Här, i Sverige, kan hushåll och företag låna till räntor som är ungefär på samma nivå som inom EMU eller i vissa fall lägre.
När tror du att det ska löna sig att spara istället för låna i Sverige igen?
Rut
Svar: Just nu behöver räntan vara låg så att inflationen stiger. När konjunkturen förbättras och tillväxten tar fart stiger räntorna och då kommer det att löna sig att spara igen.
Den låga inflationen talar för att ni behåller den mycket låga reporäntan på 0.75% men hushållens höga skuldsättning talar för att ni bör höja reporäntan, hur svårt är det att balansera mellan dom faktorerna när ni beslutar om reporäntans nivå?
David
Svar: Ja det är naturligtvis ingen enkel balans när vi måste bestämma oss. Det är också viktigt att andra politikområden, skatter, bankregler, amorteringar o.s.v. bidrar till att hantera skuldfrågan. Då underlättas våra val.
Hej Stefan Ingves, 1995 var reporäntan 8.91%, tror du att reporäntan någonsin kommer upp i den nivån igen?
Bertil
Svar: Det kan inte uteslutas, men det kommer absolut inte att hända i närtid. För att reporäntan skall hamna på den nivån måste man föreställa sig helt andra ekonomiska förhållanden bl.a. en avsevärt högre inflation än den vi har idag.
När du tittar framöver vad bedömer du är de största betydelsfullaste faktorerna för den framtida svenska inflationsutvecklingen. Hur mycket av inflationsutvecklingen styrs av inhemska variabler och hur mycket av utländska?
Peter Ekström
Svar: Det senaste året har båda dragit åt samma håll och lett till en låg inflation. Nu ser vi framför oss en period när efterfrågan ökar både utomlands och i Sverige. Då blir inflationsinpulserna de samma både utomlandsifrån och inom landet. I en liten öppen ekonomi som den svenska är det sedan alltid svårt att vid var tid exakt veta hur de här inflationsimpulserna fördelar sig.
Hej Stefan Ingves! Hushållens skulder ligger på över 3.100 miljarder och dom växer med runt 5% i årstakt, när anser ni på Riksbanken att att "skuldberget" är för stort? Skulle inte en räntehöjning vara rätt medicin nu?
Magnus
Svar: Jag tycker att skulderna redan är för stora. Stora skulder kan leda till ekonomiska bekymmer längre fram och det vill vi undvika. Räntan är en del i detta men andra åtgärder krävs också, t. ex. skatrer, amorteringar och regler inom banksektorn.
Penningmarknadsaktörer säger i Prosperas Inflationsförväntningar nu på morgonen att man tror på en inflation på 1.8 procent på 5 års sikt. Är inte detta oroande? Börjar man på allvar tvivla på er möjlighet att föra tillbaka inflationen till målet på 2 procent?
Bo
Svar: Inflationsförväntningarn är viktiga och det är viktigt att de håller sig nära två procent, men de varierar också en del över tiden. Nu kommer inflationen att stiga och då kommer också inflationsförväntningarna att gradvis anpassa sig till den allt högre inflationstakten.
Hej Stefan! Vi är två studenter från Linköpings Universitet som undrar hur ställer dig till europeiska valutaunionen och ifall du tycker att Sverige ska gå med?
Maria Hiller
Svar: Det är en fråga för svenska politker att ta ställning till. Det är inte en fråga för Riksbanken.
Hej Stefan, vad är den största anledningen till att inflationen är låg? Och om ni hade nollränta skulle det verkligen få upp inflationen eller skulle det bara få hushållen att "låna sönder" hela Sveriges ekonomi?
Anna
Svar: Inflationen är låg för att efterfrågan på många håll i världen har varit svag. Samtidigt har det varit svårt för svenska företag att ta ut högre priser i konsumentledet. Båda effekterna har lett till låg inflation. Den låga räntan gör det lätt att låna och den effekten drar samtidigt åt andra hållet. Det gäller särskilt nu när konjunkturen förbättras.
På riksbank.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).