Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 3 juli

Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Petter KarlbergMed anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet torsdagen den 3 juli chattade riksbankschef Stefan Ingves här på Riksbankens webbplats.

 

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Stort tack för alla intressanta frågor. Hoppas ni alla får en fortsatt bra sommar. Hälsningar Stefan Ingves
  • Hej Stefan Ingves! Hushållens totala skulder uppgår till närmare 3.300 Miljarder Kronor och den årliga tillväxttakten på "Skuldberget" ligger idag på 5.3%! Med dagens stora räntesänkning på hela 0.50% betyder det att ni har gett upp kampen mot "Skuldberget"?
    Patric
    Svar: Nej det har vi inte. Nu måsta andra åtgärder till som t.ex. sänkt lånetak, minskad avgragsrätt för räntor eller ett amorteringskrav. Det här är frågor vi får leva me många år framåt i tiden. Huvudansvaret ligger på andra myndigheter, regering och riksdag.
  • Hej Stefan! Kommer även boräntan att sänkas? Ha en fin sommar! Mvh/ Joanna
    Joanna
    Svar: Sannolikt till en del, men när och hur mycket är svårt att veta. Generellt följs räntorna åt, men inte alltid ett till ett.
  • Hur skall man få ner arbetslösheten till 5%, åtgärder och vad krävs av företagen.
    peter sandgren
    Svar: Penningpolitiken kan göra en del. Därför är räntan låg och vi räknar med att arbetslösheten skall falla. Men för att få ner arbetslösheten mera påtagligt krävs andra åtgärder som har med arbetsmarknadens funktionssätt att göra.
  • Hej Stefan Ingves! För 6 år sedan var senast Riksbanken hade vad ni brukar säga en normalnivå på reporäntan på 4.50%, nu sänker ni den till bara 0.25% och prognosen ligger på att reporäntan blir 2.35% kv 3 2017! Håller ni fast vid att en normalnivå på reporäntan ska ligga mellan 3.50% - 4.50%? Och när tror ni att vi har det igen?
    Magnus
    Svar: Vi är inne i en period med ovanligt låga räntor på många håll i världen efter den globala finansiella krisen. Så kommer det att vara åtminstone några år framöver. Det är idag väldigt svårt att uttala sig om vi på lång sikt återgår till den gamla normalräntenivån.
  • Om någon vecka kommer jag som sparar ha 0% i sparränta på mitt sparkonto medans dom som skuldsätter sig får ännu billigare lån, hur kunde det gå så fel?
    Rut
    Svar: För att den ekonomiska utvecklingen skall bli god behöver vi nu en låg ränta. Det gynnar alla. När inflation och räntor sedan stiger höjs också sparräntorna.
  • Hej Stefan! Du och Kerstin af Jochnick reserverade er emot att sänka reporäntan så mycket, känns det inte otacksamt att du ensam ska stå och försvara en reporänta på bara 0.25% inför media när du reserverad dig emot den? Ha en trevlig sommar, Stefan!
    Patric
    Svar: Vi är överens om inriktningen på penningpolitiken så skillnaderna är inte så stora. Mitt jobb en dag som denna är att beskriva det beslut som Riksbanken har fattat och då gör jag det efter bästa förmåga. Önskar även Dig en trevlig sommar.
  • Hej Stefan! Nu har Riksbanken haft en historiskt låg reporäntan länge, varför stiger inte inflationen?
    Anders
    Svar: Just nu har vi ett ovanligt läge där inflationen är låg på många olika håll i världen. Det påverkar en liten öppen ekonomi som den svenska. Samtidigt har också efterfrågan varit låg i Sverige. En låg ränta bidrar till en högre efterfrågan och som en följd av det en stigande inflation efter ett tag.
  • Hej Stefan, En låg reporäntan verkar fungera dåligt för att få upp inflationen till 2.00%, finns det något mera ni kan göra för att nå inflationsmålet?
    Anna
    Svar: Vi tror att den här räntenivån räcker för att få upp inflationen. Skulle så inte vara fallet kan vi också låna ut pengar till förmånliga villkor. Rent teknsikt kan det ske på en rad olika sätt.
  • Hej! Då det fundamentalt är dålig efterfrågan, som är problemet, skulle det inte behövas en starkare strukturomvandling, vilket inte ligger inom Riksbankens mandat, i stället för att försöka styra efterfrågan med räntan havande dålig verkningsgrad? Är det inte viktigare att Riksbanken styr stabiliteten och kanske lägger mindre vikt vid ett mål på inflation utan lägger det i ett band på säg 0-2 %?
    Anders Persson
    Svar: Vilket mål vi skall ha är en ren politisk fråga. Ett inflationsmål, som vi har nu, har fungerat mycket bra i Sverige i snart 20 års tid. Dom andra varianterna vi hade innan det fungerade sämre. Det är också svårt att enbart med räntan styra alla möjliga saker i samhället så ett ganska begränsat fokus fungerar bäst.
  • TROR DU VERKLIGEN PÅ ATT SÄNKA KRONAN TILL ETT NOLL VÄRDE SOM DESSA STÄNDIGA SÄNKNINGAR VÄL KAN GÖRA?
    Patrik
    Svar: Vi har inget mål för kronan, vi styr mot vårt inflationsmål på två procent. Vår räntesättning påverkar växelkursen, men det är också mycket annat som påverkar kronan. En lägre ränta ger kanske en något svagare växelkurs men när konjunkturen stärks framöver räknar vi med att kronan blir något starkare igen.
  • Vilka av Er rösta vad?
    Joakim Trolöfte
    Svar: Vi var överens om inriktningen på penningpolitiken men Kerstin af Jochnick och jag själv föredrog att sänka med 0,25 procentenheter. Övriga fyra ville sänka med 0,5 procentenheter.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?