Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 5 september
Chatt med riksbankschef Stefan Ingves med anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet torsdagen den 5 september.
Nu är chatten avslutad.
Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.
Stort tack för alla intressanta frågor. Nu måste jag fortsätta med annat. Väl mött efter nästa räntebeslut i slutet på oktober.
Hälsningar Stefan Ingves
Hej Stefan Ingves! Nu behåller ni reporäntan på låga 1.00% samtidigt som tillväxttakten på hushållens skulder ökar,kan Riksbanken vänta till slutet av 2014 innan ni höjer reporäntan? Måste inte ni höja tidigare?
Magnus
Svar: Vår bedömning är att räntan behöver höjas först mot slutet av 2014. Vi behöver en forttsatt låg ränta under den här perioden för att stödja konjunkturutvecklingen och då stiger också inflationen mot vårt mål på 2 procent.
För 5 år sedan hade Riksbanken en reporänta på 4.75%,tror du att vi kommer ha en reporäntan på den nivån innom dom närmaste 5 åren igen?
Fredrik
Svar: Svårt att säga. Det kommer i varje fall att ta ett bra tag innan räntan eventuellt når den nivån. Det beror på hur ekonomin utvecklas dom närmaste fem åren. I vår bedömning nu tror vi att räntan kommer att ligga på 2,8 procent i slutet av 2016.
Hej Ingves
Att räntan lämnades oförändrad var väntat, men min fråga är ist
Vi går mot ett allt mer kontantlöst samhälle. Bankerna kommer med smarta lösningar för att underlätta detta som tex swish. På många bankkontor hanterar de inte ens kontanter längre. Trots detta väljer riksbanken att byta ut alla våra sedlar, känns ju inte som något att prioritera i framtiden,förklara gärna.
Magdalena Andersson
Svar: Bruket av sedlar och mynt minskar visserligen stadigt men sedlar och mynt kommer att användas under överskådlig tid. De sedlar och mynt vi har i dag är gammalmodiga och behöver också teknsikt anpassas till dagens krav, bl.a. blir dom nya mynten mycket lättare vilket är bra ur miljösynpunkt.
Hur kommer det sig att ni i dagens beslut återigen hänvisar till hushållens skulder när det nu äntligen är bestämt att detta är FI:s bord och inget ni ska ta hänsyn till i era beslut?
Patrik S
Svar: Det är bra att vi nu rett ut hur beslutsfattandet skall gå till i det här sammanhanget. Samtidigt är det så att vi tittar på hur en rad olika frågor påverkar ekonomin och hur de påverkar penningpolitiken. Så kommer det också att bli med åtgärder inom makrotillsynsområdet, och det oberoende av vem som formellt fattar besluten.
Nu försöker Regeringen och Finansinspetionen att ta makten ifrån Riksbanken när det gäller den finanslella stabiliteten och att dämpa hushållens skuldsättning,är Riksbanken fortfarande oberoende i sin bedömning av reporäntans nivå? Och vilken makt har Riksbanken kvar?
Johan
Svar: Riksbanken är helt oberoende när vi fattar beslut om reporäntan och så kommer det också att förbli.
Hej Stefan! Är den räntebana som fortsatt innehåller en viss, liten sannolikhet för en sänkning av räntan under kommande kvartal ett uttryck för att direktionsmajoriteten i det tidsavsnittet ser en större sannolikhet för en sänkning än en höjning eller är den en sammanvägning av det faktum att två ledamöter vill sänka räntan med 25bp?
Nyfiken
Svar: Det är inte riktigt så det ser ut. Dom båda reservanterna ville var och en ha egna olika räntebanor. Så deras syn har inte vägts in i majoritetsbeslutet. Majoritetens syn är att räntan kommer att ligga på en procent nu men om den skulle höjas eller sänkas är det litet större sannolikhet för en sänkning den närmaste tiden.
Hur kan man sitta och försvara sveriges valuta när basindustrin DÖR.tex papperbruk. Den industrin återuppstår aldrig!
stefan
Svar: Växelkursen bestäms inte utifrån hur det går för en enskild industrigren. Vi har sedan länge en rörlig växelkurs i Sverige, makrnaden bestämmer priset på den svenska kronan.Vår bedömning är att kronan kommer att ligga ungefär på den här nivån framöver.
Hej Stefan! Ni säger att inflationen ska stiga men finns det inte risk för att ni igen överskattar den så som ni gjort de senaste åren? Konjunkturinstitutet har ju framfört kritik mot er att det lett till för hög ränta.
Susanne
Svar: Det är alltid svårt att göra prognoser. En procent är en låg ränta. Vår bedömning är att den låga räntan bidrar till att inflationen kommer att stiga mot två procent när konjunkturen stärks. Vi har gjort en översyn av våra inflationsprognoser under våren och efter det justerade vi ner prognosen. Skillnaden mella oss och andra prognosmakare är inte särskilt stor i dagsläget.
Hej Stefan Ingves, du verkar se positivt på arbetsmarkanden, men finns det inte risk för att arbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå, hade det inte hjälpt om ni sänkt räntan mer, det menar många?
Torbjörn
Svar: Vår bedömning är att läget på arbetsmarknaden förbättras i takt med konjunkturuppgången. Vi är positivt överraskade av de senaste siffrorna när arbetslösheten visat sig vara lägre än vi trott. Under nästa år räknar vi med en tydlig förbättring på arbetsmarknaden.
Har Riksbanken övergivit inflationsmålet? Inflationen finns ju knappt längre.
Magnus Olofsson
Svar: Inflationsmålet gäller fortsättningsvis i allra högsta grad. I en osäker värld får man räkna med att inflationstakten inte alltid kommer att ligga precis på målet. Den sådan styrförmåga har vi inte, men vi gör vad vi kan för att inflationen skall komma tillbaka till två procent när vi har avvikelser. Det är också därför vi har en låg styrränta just nu.
Stämmer det att pengar jag lånar på banken inte är någon annans insättningar, utan skapas av banken i själva lånögonblicket, genom att banken helt enkelt bokför pengarna på mitt konto?
Henrik J
Svar: En enskild bank måste alltid först få in pengar på ett konto innan man kan låna ut dem. När man då lånar ut pengar dyker dom upp igen som inlåning i den egna banken eller någon annanstans, då kan pengarna lånas ut igen osv, så fortsätter det så länge det finns en efterfrågan på lån och ett behov av att hålla insättningar på konto. I det här avseende skapar banksystemet i sin helhet pengar av sig själv, precis som du hävdar. För att det här skall fungeramåste ala lita på att systmet fungerar. Riksbanken spelar en viktig roll i det här sammanhanget eftersom vi är dom enda som kan ge ut sedlar och mynt eller på annat sätt låna ut pengar till bankerna. Vi är den garant som ytterst ser till att systemet fungerar.
På riksbank.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).