Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 17 april

Bild på riksbankschef Stefan Ingves

Med anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet onsdag den 17 april chattade riksbankschef Stefan Ingves här på Riksbankens webbplats.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Stort tack för alla intressanta frågor om penningpolitiken denna vackra vårdag. Ha en fortsatt bra dag i solskenet. Nu måste jag fortsätta med annat Hälsningar Stefan Ingves
  • Hur viktig är svenskens skuldsättning i dagen beslut, samt är bostadspriserna ett problem enligt RB?
    Andreas Sjöö
    Svar: Vi justerar räntebanan nedåt. Det hänger samman med konjunktur- och inflationsutvecklingen, men där hushållens skulder också har spelat en roll.
  • Heja Ingves som står på sig och låter räntan vara oförändrad! Egentligen borde väl räntan vara mycket högre då kapitaltäckningskraven ökat, och tillgången på pengar minskat ?
    Rickard
    Svar: Låneräntorna är ju högre än reporäntan eftersom räntemarginalen tillkommer. Samtidigt har inte tillgången på pengar minskat. Bankerna har goda möjligheter att låna ut både till hushåll och företag. Deras kapitaltäckning är redan hög. Det gäller särskilt om man jämför med andra länder i Europa.
  • Hej Stefan Ingves! Nu behåller ni en historiskt låg reporänta på bara 1.00% tills andra halvåret 2014 samtidigt som hushållens historiskt höga skuldsättning fortsätter att öka! När är hushållens skuldkvot så hög att är ohållbart att ha kvar en krisränta på bara 1.00%?
    Patric
    Svar: Det är svårt att stanna för en precis siffra. Mycket beror också på den allmänna ekonomiska utvecklingen. Klart är dock att skulderna ligger högt jämfört med många andra länder och de bör helst inte stiga mycket mer. Höga skulder ger stora ekonomiska problem förr eller senare. Det kan då bli både ett bekymmer för enskilda hushåll och för ekonomin i sin helhet med hög arbetslöshet och en inflationstakt under målet på 2 procent.
  • Kronan stärks. Arbetslösheten är hög. Den svenska räntan är hög jämfört med i omvärlden. Inflationen är nära noll. Har Riksbanken omvandlat inflationsmålet till ett tak? Följer ni ert uppdrag?
    Magnus Olofsson
    Svar: Nej inflationsmålet är inte ett tak. Vi har sänkt räntan och skjuter räntehöjningar på framtiden just för att penningpolitiken behöver vara expansiv så att inflationen stiger. KPI är nu nära noll eftersom KPI inkluderar våra tidigare räntesänkningar. Ibland ligger vi under och ibland över målet. Givet den osäkerhet som finns är det helt enkelt inte möjligt på kort sikt att alltid pricka rätt. I ett längre tidsperspektiv strävar vi efter att i genomsnitt hamna så nåra 2 procent som möjligt.
  • Hej Stefan, kan du i korta ordalag beskriva varför hushållsutlåningen inte betyder något för er längre, ni räknar ju med att den skall stiga nu och det var ju ett stort bekymmer ända fram tills idag. Bostadsrätter har stigit 7% i snitt i riket sista 3 månaderna. Riskerna torde bli större än ni tidigare räknat med.
    Edward L
    Svar: Skulderna är fortsatt ett bekymmer men den frågan kan inte enbart hanteras i ett kortsiktigt konjunkturperspektiv. Det här gångern spelade skulderna en roll i vår bedömning men ytterligare åtgärder, utöver räntan, behövs för att bromsa skuldökningen. Två exempel är det såkallade lånetaket och en återgång till lån med amortering.
  • Hej Stefan Ingves! Är ni fortfarande en oberoende Riksbank eller påverkas era Räntebeslut av finansministern,bankekonomer och andra politikers åsikter?
    Johan
    Svar: Vi är absolut självständiga. Sedan är det en annan sak att vi inte lever i ett vakuum, vi följer debatten men besluten står vi för själva helt och hållet.
  • Bankerna har som vanligt lobbat för lägre räntor i media. Samtidigt är bankernas marginaler rekordhöga och oligopolet inom banksektorn närmar sig allt mer kartellbildning. Om storbankerna anser att ekonomin är i behov av lägre räntor, vore det inte bättre om bankerna först sänkte sina marginaler, så att Riksbankens tidigare räntesänkningar nådde ut till ekonomin?
    Håkan
    Svar: Den allmänna räntenivån i Sverige följer väldigt väl den penningpolitiskt satta räntan. Det behöver inte vara så från dag till dag eller vecka till veka men vår förmåga att styra räntenivån är god. Ibland rör sig bankernas räntemarginal upp eller ner en del men det påverkar inte penningpolitikens effektivitet i någon större utsträckning.
  • Riksbanken brukar säga att en normal nivå på reporäntan är 4.00%, nu kommer vi ha reporänta på bara 1.00% i över 1 år framåt! Tror ni att Sverige kommer få en normal nivå på reporäntan någon gång dom närmaste åren?
    Fredrik
    Svar: Ränteläget är nu lågt globalt. Vi tror att både tillväxt, inflation och räntor så småningom kommer att återgå till det normala. Säg att man antar att den nominella räntan är 4 procent och inflationstakten 2 procent. Då blir realräntan 2 procent vilket är ungefär där den brukar ligga under normala förhållanden. Exakt hur lång tid det tar innan detta inträffar är det svårt att bedöma. Enligt vår prognos kommer reporäntan att vara ca 2,5 procent vid början av 2016 så just nu är vi en bra bit ifrån vad som kan anses normalt.
  • Kan du ge ett mer omfattande svar hur den svenska ekonomin kommer tina upp?
    Felix Larsson 12å år
    Svar: Stämningsläget har nu blivit mera positivt än tidigare. Hushållen och företagen ser ljusare på framtiden än och räknar med att producera mera och konsumera mera framöver. Vi tror att ekonomin rör sig med normal hastighet under nästa år.
  • Under förra året kom kronan i huvudfokus under ett av era möten då den hade förstärkts mycket och snabbt (ca 75 öre mot Euro på 3 månader) vilket resulterade i en sänkning på 25 bp. Mötet efteråt kom sedan åter hushållsutlåningen överst på agendan. Är det så att detta möte gjorde ni justeringen av genomslaget i KPI genom prisförändringar och att nästa möte kommer hushållsutlåningen åter i fokus, eller har den nu tappat sin betydelse för er om den utvecklas enligt er prognos?
    Edward L
    Svar: Det går inte att i förväg säga vilka frågor som hamnar i fokus vid enskilda framtida räntemöten. Inflationen talar vi alltid om eftersom vi har ett inflationsmål på 2 procent, men sen händer det ju alltid en massa saker både i vår omvärld och i Sverige. Av det skälet kommer nog fokus i diskussionen att skifta en del från det ena sammanträdet till det andra.
  • Arbetslösheten är hög men du vill inte sänka räntan, tycker du att Borgs åtgärder för arbetsmarknaden är tillräckliga?
    Gudrun
    Svar: Vi har tidigare sänkt räntan och skjuter räntehöjningar på framtiden för att underlätta på arbetsmarknaden och se till att vi når vårt inflationsmål på 2 procent. Vi kan inte hantera strukturella frågor på arbetsmarknaden. Det måste andra sköta. T ex verkar det nu vara svårare än tidigare att matcha lediga jobb med de arbetssökande som finns. Vissa åtgårder sköts direkt på arbetsmarknaden mellan arbetsgivare och arbetstagare och annat har att göra med olika regelverk som hanteras av politikerna.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?