Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 18 december
Nu är chatten avslutad.
Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.
Tack för alla bra frågor om penningpolitik, bolån mm. God Jul och Gott Nytt År till Er Alla, nu stänger jag chatten för denna gång.
Många hälsningar Stefan Ingves
Hej Stefan Ingves! I och med dagens Räntesänkning så blir det ännu billigare att skuldsätta sig! Vem anser ni på Riksbanken ska ta ansvar över hushållens höga skuldsättning nu när bankerna lånar ut pengar till onormalt låga Räntor? Tror ni att alla hushåll klarar av sina lån när vi får en mera normal Reporänta?
Magnus
Svar: I första hand måste hushållen själva tillsammans med bankerna avgöra hur stora lån man kan klara av. Leder det till för stor utlåning måste därtill Finansinspektionen ingripa med rergleringar. Det såkallade bolånetaket på 85% är ett exempel på en sådan regel. Man kan också införa krav på amorteringar eller sätta ett tak för hur stora lånen får vara i förhållande till inkomsten. Det är självfallet viktigt att man i de kalkylerna utgår ifrån en normal reporänta plus en marginal därutöver, dvs att man beaktar att räntan nu är ovanligt låg.
Hur mycket kan vi vänta oss att bankerna kommer att sänka sina utlåningsräntor med nu? Finns risken att bankerna kommer att stå fast som vid tidigare sänkning då bankerna låg fast på tidigare nivå.
Magnus Hunnevall
Svar: Man kan inte vänta sig en omedelbar följsamhet ett till ett. Över tiden är dock följsamheten stor så efter ett tag faller räntorna ungefär lika mycket.
Vad kommer det ge för konsekvenser med denna sänkning?
Tobias Cato
Svar: Vi sänker räntan för att stödja efterfrågan i den svenska ekonomin. Det blir något billigare att låna, efterfrågan hålls uppe och inflationen stiger gradvis mot två procent.
Hur ser räntebanan ut för 2013?
Torbjörn Lindegaard
Svar: Vi har nu sänkt reporäntan till en procent och vi räknar med att räntan ligger kvar ungefär på denna låga nivå det närmaste året.
Är fortfarande 4.0% en normalnivå för Reporäntan och tror ni att dagens bolånetagare förstår att 1.0% plus bankens utlåningsränta är onormalt låg? Tror ni att dagens bolånetagare klarar av sina lån vid en normalnivå på Reporäntan plus bankens utlåningsränta? Finns det risk med att dagens låga Reporänta skapar lågräntedopning hos bolåntagarna?
Johan
Svar: Ja vi tror att bolånetagarna har klart för sig att räntan nu är ovanligt låg och att man måste räkna med högre räntor i sin bolånekalkyl. Samtidigt lånar allt fler mer och mer i förhållande till sin inkomst och färre amorterar. Det innebär att riskerna hela tiden stiger och det kan man inte bortse ifrån.
I Sverige gynnas det att låna istället för att spara! Hur kunde det gå så snett?
Oscar
Svar: Vi har en låg ränta för att gynna en allmänt god ekonomisk utveckling och se till att inflationen når målet på två procent. Det innebär också att man i nuläget får mindre avkastning på sitt sparande. Det här normaliseras när tillväxt och inflation återgår till sina normallägen, dvs en inflation nära två procent.
Vad beror det på att storbankerna inte sänker sin boränta direkt fr.o.m det datum som nya reporäntan gäller? Är dom inte skyldiga att göra det?
Torbjörn Lindegaard
Svar: Nej, det måste dom inte eftersom vi sedan länge har en fri räntesättning i Sverige. Å andra sidan är bankerna beroende av den ränta vi sätter så efter en tid får vi alltid en anpassning till reporäntan.
Majoriteten i direktionen tycks ha varit skeptiska till vilken effekt en räntesänkning verkligen får när hushåll och företag är oroade för vad som sker i omvärlden, och vad det kan innebära för den svenska ekonomin. Vilka effekter tror du nu att dagens räntesänkning kan ge?
Axel
Svar: Tittar man på ränteföljsamhet över tiden är den god. Det här innebär att när vi sänker räntan påverkar det förtoendet och benägenheten att konsumera och investera, dvs efterfågan i ekonomin påverkas. Hur stort genomslag räntan får kan variera en del över tiden men riktningen på genomslaget är entydig. Sänker man räntan ökar efterfrågan och inflationstakt.
Hej Stefan! Du, jag undrar om reporäntan kommer sänkas mer?
Tobias Cato
Svar: Vi har nu sänkt räntan till en procent och räknar med att den kommer att ligga på den nivån hela nästa år. Samtidigt bör man komma ihåg att det är en prognos, inte ett löfte. Händer det stora saker i vår omvärld och i den svenska ekonomin kan vi behöva ompröva våra beslut längre fram.
Hej Stefan Ingves! Det talas mycket om hushållens höga skulder samtidigt som hushållen har en goda tillgångar men problemet är att bara en liten del av tillgångarna är likvida! Ett kraftigt boprisfall skulle göra att den största delen av tillgångarna försvinner men det gör inte skulderna! Vad tänker ni på Riksbanken om det?
Fredrik
Svar: Ja, ett sådant scenario är ju det eviga problemet med skulder. Är tillgångarna lägre än skulderna måste man spara mera, försöka amortera så att man kommer i kapp. Inträffar det påverkas också konsumtionen negativt och den ekonomiska aktiviteten faller. Det är precis ett sådant scenario som man vill undvika.
Hej!
Kommer ni att fortsätta flagga för nya regleringar avseende bostadsmarknaden tills ni får priserna ner eller utlåningen till hushållen stannar?
Hälsningar.
Biyik Sulu
Svar: Fortsätter lånen att stiga snabbare än inkomsterna kommer vi så småningom till en punkt när det sannolikt blir fler regleringar. Det bästa vore om bankerna själva ser till att det lugnar ner sig. Det kan man t.ex. göra genom att kräva amorteringar på nya lån.
På riksbank.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).