Chatt med riksbankschef Stefan Ingves 6 september 2012
Den 6 september chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats.
Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.
Nu är chatten avslutad. Du kan läsa frågor och svar nedan.
-
När man mäter inflationen varför undantar man förändringen i pris på hushållens största utgiftspost dvs bostaden (fastighetspriserna)?PålFastighetspriserna finns inkluderade i KPI, men på ett indirekt sätt, och med ett långsamt genomslag. Därför får omedelbara prisförändraingar på fastigheter inte så stor betydelse. Räntebetalningar spelar en större roll.
-
Jag tycker att Riksbanken förefaller reaktiv i sina räntebeslut. Hur överordnat andra hänsyn om bostadspriser etc. är Riksbankens mål om att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent?Magnus OlofssonInflationsmålet är överordnat men det är inte möjligt att få tillbaka inflationen på två procent omedelbart, det tar litet tid innan en ränteförändring slår igenom. Från tid till annan kan vi också behöva ta andra hänsyn, tex rörande produktion och sysselsättning eller finansiell stabilitet.
-
Hej Stefan Ingves! Eftersom dom Svenska hushållen har så stora skulder så undrar jag varför Riksbanken sänker en redan historiskt låg Reporänta ännu mera? Skapar inte det mera skulder hos hushållen? Jag är bekymrad för många av mina vänner som är redan nu överbelånade!Patric.Under flera år har nu ökningstakten i hushållsupplåningen klingat av och det är bra i sig. Det är också viktigt att komma ihåg att vi nu har en räntenivå som ligger en bra bit under normalnivån. Att vi nu sänker räntan hänger samman med den allmänna ekonomiska utvecklingen och ett lågt inflationstryck. Skulle utlåningen ta fart igen får man överväga ytterligare åtgärder, utöver lånetaket, för att hantera den frågan.
-
Vilka är de största problemen i den svenska ekonomin?Alice JanderVår uppgift är att hantera inflationsmålet så att inflationen blir två procent. En mycket osäker omvärd spelar stor roll för utvecklingen i svensk ekonomi och den ekonomiska politiken. Vi måste vara beredda att anpassa oss till det som händer i vår omvärld, inte minst i euroområdet
-
Hej, Sentida artiklar i media har gjort gällande att Riksbanken har köpt upp kronor på den öppna marknaden, främst från svenska finansiella aktörer.Tidigare i år fanns det likande rapporter om köp av svenska långa stadspapper. I båda fallen är den officiella motiveringen att Riksbanken söker bilda en reservbuffert inför framtida kriser. Som en aktör på valutamarknaden förbryllar det här oss och vår fråga är : 1. Varför skulle riksbanken behöva köpa upp (betala med utländsk valuta från valutareserven) kronor, när man har möjlighet att skapa precis hur mycket kronor man vill vid en krissituation? Är det inte mer motiverat att hålla en stor utländsk valutareserv istället? 2. I samband med att obligationsköpen annonserades sades det att det inte skulle ses som en penningpolitisk aktion. Men i realiteten så har det ju (även om i begränsad skala) samma effekt som ett renodlat QE program? Ser inte Riksbanken en risk med det här?FSRVi behöver bygga upp en portfölj med kronpapper så att vi kan agera på marknaden om det skulle behövas. Det här sker mycket gradvis och under ganska lång tid. Beloppet, 10 miljarder kornor, är heller inte stort i dom här sammanhangen så det här har ingenting att göra med vare sig den förda penningpoltiken eller valutareserven. Det är i allt väsentligt en administrativ åtgärd för att utveckla våra verktyg.
-
Hej Stefan Ingves! Ni på Riksbanken har sagt att en normal nivå på Reporäntan ligger runt 4.0% nu sänker ni Reporäntan till 1.25%. Är Sveriges ekonomi så dålig att Reporäntan måste vara så låg? Tror ni på Riksbanken att vi kommer få en normal nivå på Reporäntan någon gång? Och om vi får en normal nivå på Reporäntan i framtiden hur tror ni att dagens bolånekunder som redan nu har problem med sina bolån kommer klara av sina lån? Detta är ett allvarligt problem anser jag!Magnus.Ja, vi ligger långt under en normal räntenivå och det bör man som bolånetagare vara medveten om så att man skaffar sig en god marginal och även klarar av högre räntor. Skälet till den låga räntan är en svag konjunktur och en inflationstakt under vårt mål på två procent.
-
[Fråga via Twitter] @riksbanken: Riksbanken är sämst på att förutse reporäntan. Finns det anledning att revidera era modeller för prognostisering? #räntebeslut@UASTHLMVarje räntebeslut är baserat på tillgänglig information och syftar till en god ekonomisk utveckling och en inflationstakt nära två procent. Vi jobbar jämt med att förbättra våra modeller och vår analysapparat men samtidigt kommer vi inte ifrån att vårt jobb är att reagera på det som sker i Sverige och utomlands och i en osäker värld sker det alltid en del oförutsedda förändringar.
-
Spannmålspriserna påverkas av torka eller översvämningar, elpriset påverkas av vattennivån i dammarna, priset på kläder påverkas av bomullspriset, bensinpriset påverkas av priset på olja, oljepriset påverkas av krig, politik samt orkaner, bostadspriserna påverkas av efterfrågan på arbetstillfällen på orten. Hur kan Sveriges Riksbank påverka prissättningen av varor och tjänster med räntan? Jag tror räntan är död som styrmedel av inflation, håller du med?GunnarRäntan påverkar efterfågan i ekonomin via finansmarknaderna. Det styr i sin tur den allmänna prisutvecklingen och det gäller alltid även med dom exempel du väljer, som ju självfallet påverkar enskilda priser. Genomslaget kan variera över tiden men det försvinner inte. Det här är historiskt välkända samband.
-
Hej Stefan Ingves! Är Riksbanken fortfarande en oberoende Riksbank? Eller har dagens räntesänkning påverkats av alla som har tjatat om en sänkt ränta i massmedia?JohanVisst är vi oberoende! Vi har under en längre tid sett vartåt ekomin och inlfationstrycket är på väg. Vi har också sänkt både ränta och räntebana tidigare. Nu ser vi ett ytterligare lägre inflationstryck framör oss och det var därför vi sänkte räntan nu. När det är beslutsdags är det bara vi sex i direktionen som har att komma fram till vad som skall beslutas.
-
I er ny prognos HÖJER ni BNP SÄNKER arbetslösheten och ändå landar ni i en lägre inflationsbana och slutsatsen att räntan skall sänkas, hur går det ihop?Edward LinderothVi har att blicka framåt, att BNP är högre beror på ett starkt utfall första halvåret. Nu ser vi en svagare ekonomisk utveckling framför oss samtidigt har kronan stärkts och produktiviteten är högre än vi räknat med. därför ser vi ett lägre inflationstryck framöver och det leder till en räntesänkning.
-
ECB lämnar sin ränta oförändrad, vilket nyss annonserades. Borde inte Riksbanken ha inväntat deras beslut?JohanVi fattar våra beslut ifrån ett svenskt perspektiv och har ingen anledning att samordna besluten. Det gäller särskilt eftersom vi har en flytande växelkurs.
-
Inflationen har den senaste tiden varit lägre i Sverige än i euroområdet trots att den svenska tillväxten varit högre och arbetslösheten lägre. Vad är det som orsakar detta?HansTrots de svaga ekonomiskak utvecklingen i eurområdet har löneökningarna inte bromsats, samtidigt genomförs en rad skattehöjningar som höjer inflationen i euroområdet. Det får den effekten att trots lägre tillväxt än i Sverige stiger priserna mer. Svensk inflation har också hållits tillbaka av den förstärkning av kronan vi sett efter finanskrisen.
-
Riksbankens officiella inflationsmål är KPI som snittat 1,4% de senaste 15 åren, ni hävdar att ni är nära målets uppfyllelse då ni säger att ni ligger på 1,85% i KPIF, kan du vara snäll att förtydliga vilket som är Riksbankens inflationsmål?Edward LinderothInflationsmålet är två procent för KPI men det är inte alltid så lätt att hamna prick på i en osäker värld. När vi ändrar räntan ändras också KPI så det kan ibland vara bättre att titta på KPIF som inte påverkas direkt av ränteförändringar. Stort tack för alla era frågor, nu måste jag hasta vidare och ta mig an andra saker. Ha en fortsatt bra dag. Hälsningar Stefan