Chatt med riksbankschefen Stefan Ingves den 20 april 2011

Onsdagen den 20 april chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats.

 

Du kan läsa frågorna och svaren här i efterhand.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu har vi stängt chatten.
  • Hej Stefan, nu när räntorna går upp och skillnaden mellan KPI och KPIF blir mer tydlig, vilket mått väljer ni att fokusera på?
    Magnus
    Svar: Vårt mål är KPI. Däremot väljet vi att titta på olika mått på inflation som komplement till KPI. Särskilt i tider när räntan rör sig mycket tittar vi okcså på KPIF (KPI utan ränteförändringar) så att penningpolitiken inte kortstiktigt påverkas av vår egen räntesättning.
  • Har funderat en del på sista årens turbulens på finnas marknaderna och jag tror att Sverige har kommit ur denna krisen p.g.a. att vi haft vår egen valuta och kunnat ge en s.k. rabatt på våra det vi exporterat under krisen som våra grannländer inte kunnat. Jag som importör har till och med exporterat mig ur krisen. Min fråga är inte SEK farligt billig idag?
    Ulf
    Svar: Vi har inget mål för växelkursen och det är mycket svårt att göra växelkursprognoser. Just nu är vår bedömning att växelkursen kommer att vara ganska stabil framöver. Det gäller när man samtidigt tar hänsyn till många olika valutor.
  • Bäste Stefan, hur ser du på risken och följderna av inställda återbetalningar för långivare till PIIGS för Riksbankens uppdrag?
    Carl-Henrik
    Svar: Sverige i en eller annan form har inte särskilt stor exponering mot dom länder du nämner, så även om dom har en hel del ekomomiska problem tror vi inte att det påverkar Sverige i någon större utsträckning.
  • Hur försvarar ni den restriktiva penningpolitiken då arbetslösheten fortfarande är så pass hög?
    student
    Svar: Penningpolitiken är just nu inte särskilt åtsrtamande.Räntan är låg i förhållande till sitt historiska genomsnitt och samtidigt faller arbetslösheten ganska snabbt. För att klara vårt inflationsmål behöver vi göra penningpolitiken något mindre expansiv. Därför höjer vi räntan.
  • Hur finansierades fasträntelånen under 2009? Var det genom en kvantitativ lättnad?
    Student
    Svar: Lånen gavs mot säkerhet i statsobligationer eller bostadsobligationer. Vi lånade bara ut mot säkerhet men köpte aldrig värdepapper på marknaden. I den meningen kom våra åtgärder att se litet annorlunda ut jämfört med t.ex. vad Federal Reserve har gjort, eftersom dom också har köpt stora mängder värdepapper.
  • Varför valde Riksbanken att inte vidta en Quantitative Easing, likt många andra centralbanker?
    student
    Svar: Vi kom till slutsatsen att det inte behövdes. För vår del var det viktigaste att se till så att bankerna kunde fortsätta att låna ut pengar, och vår utlåning till dom underlättade den verksamheten.
  • Tjena ingve Du måste ha krav på amortering inte ränte höjning!
    Amir
    Svar: Vi kan inte ställa krav på amortering. Det är en fråga för finansinspektionen och framför allt för bankerna själva. Att bankerna ställer sådana krav tycker vi är bra.
  • Hur stort inflytande har ECBs räntebeslut föregaende vecka pa riksbankens beslut idag?
    Shahin
    Svar: Utländska räntor är en faktor, bland många, som vägs in i våra räntebeslut, men det finns ingen automatisk koppling eller koordinering mellan vad ECB gör och vad vi gör.
  • Hur anser ni att de extraordinära åtgärder vidtagna under krisen lett till måluppfyllelse?
    student
    Svar: När räntan blev så låg som 0,25 hjälpte vår extrautlåning både i kronor och dollar till för att göra penningpolitiken och likviditetstillgången än mer expansiv och det var viktigt då för att hålla igång aktiviteten i den finansiella sektorn.
  • Har ni återtagit restriktionerna för vilka värdepapper som accepteras som säkerhet i RIX, eller är den fortfarande borttagna?
    student
    Svar: Nej, vi har inte ändrat villkoren för säkerheter sedan den finansiella krisen. Skulle vi på ett eller annat sätt ändra igen kommer vi i god tid att tala om det.
  • Angående ökande bostadsrätts- och villapriser: Har jag rätt när jag menar att inflationen inte höjs av att väldigt många köper bostad så dyrt att de inte har råd att konsumera så mycket annat? Med andra ord: bidrar höga bostadslån till inflationsökning?
    Bengt
    Svar: Utvecklingen av KPI bestäms av summan av all konsumtion. Vad slutresultatet blir i ditt exempel är svårt att sia om. Ökad utlåning bidrar normalt till stigande inflation oberoende av om pengarna används till att köpa bostäder eller något annat. Att låna ökar ju konsumtionsutrymmet idag utöver den inkomst som finns tillgänglig.
  • Vad är en normal räntenivå i normala tider och vad är en normal växlingskurs EUR/SEK och USD/SEK?
    Ulf
    Svar: Vår prognos för reporäntan är en ränta kring 4 procent under normala förhållanden. Växelkursen är rörlig, dvs bestämd på marknadens villkor. I vår prognos denna gång gör vi bedömningen att sammantaget i förhållande till många olika valutor kommer växelkursen inte att förändras så mycket, men växelkursprognoser är normalt sett svåra att göra och mycket osäkra. Stort tack för många bra frågor och Glad Påsk!

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?