Chatt med riksbankschefen Stefan Ingves den 15 februari 2011
Tisdagen den 15 februari chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats. Du kan läsa frågorna och svaren här i efterhand.
Nu är chatten avslutad.
Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.
Nu är chatten avslutad. Du kan läsa frågor och svar nedan.
USA:s ränta ligger på nästan noll, likaså i Japan, EU på en %, finns det en risk att Riksbanken går for snabbt framåt?
Alexander
Svar: Nei inte vad vi kan se. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och inflationstakten är sådan att de räntor du nämner är alldeles för låga för den svenska ekonomin om vi skall klara av vårt inflationsmål på 2 procent.
Varför sker höjningarna endast i steg om 0,25%? Varför inte höja mer varje gång, t ex 0,5-1%?
Erik Albrecht
Svar: Det står oss fritt att välja ränteförändringstakt, men erfarenheten visar att 0,25 är normalt den höjning, eller sänkning, som fungerar bäst. Penningpolitiken bygger oftats på en gradvis anpassning av räntan i relation till den pågående ekonomiska utvecklingen.
Hej ! Är det bra för ett land att ha en stark valuta, påverkas räntorna också av det ?
Katarina
Svar: Vi har inget mål för växelkursen, vi sätter räntan för att klara av vårt inflationsmål och sedan anpassar sig växelkursen till det. Med god tillväxt, stabila statsfinanser, låg inflation och ett överskott i utrikeshandeln får man normalt räkna med att kronan stärks.
Hej
Hur kommer det sig att ni inte är eniga om höjningen?
Mvh
Peter
Peter
Svar: Med sex personer i direktionen, alla med litet olika bakgrund, är det naturligt att alla inte alltid ser på den ekonomiska utvecklingen och penningpolitiken på exakt samma sätt. Dock, även denna gång är åsiktsskillnaderna ganska små. Avsikten har heller aldrig varit att alla alltid måste vara överens. Varje ledamot är själv ansvarig för sina beslut.
Enligt er prognos så kommer vi fortsätta ha negativ realränta (innan skatt för den delen) i ytterliggare ett år. Hur tror ni det påverkar viljan att spekulera i tillgångar istället för att investera långsiktigt?
Robert Johansson
Svar: Ja, i ett historiskt perspektiv är räntenivån fortsättningsvis ganska låg. Vi gör penningpolitiken gradvis mindre expansiv. Mot slutet av prognosperioden närmar vi oss en normal räntenivå. Då kan man också räkna med att realräntan är positiv.
Hej Stefan,
Hur ser du på att Sveriges ränteläge börjar bli frånkopplat från Euron? Är Sverige verkligen så individuellt att dess ränteläge endast skall styras av inhemska faktorer?
Max
Svar: Det är inte bara inhemska fatkorer som avgör. Vad som sker vi världsekonomion spelar också en stor roll, men med flytande växelkurs och ett inflationsmål så både kan vi, och bör vi anpassa räntan i första hand efter svenska förhållanden. Däför följer vi inte heller ECBs räntesättning.
De två största motargumenten mot räntehöjning bland lekmän är 1) räntehöjningen i sig höjer inflationen och 2)kronan blir för stark och vi förlorar export-fördelar. Dina motargument?
Adam Dahlquist
Svar: Den direkta effekten på KPI av räntehöjningar kan man räkna bort när vi resonerar om inflationstakten på kort sikt och på lång sikt jämnar det ut sig. Om kronan stärks påverkar det visserligen exporten en del, men även denna gång räknar vi med fortsatt stigande export och penningpolitiken är främst till för att hantera inflationstakten som skulle bli för hög utan räntehöjningar.
Tar Riksbanken hänsyn till några andra faktorer än just inflationen vid räntebeslutet?
Carl-Henrik
Svar: Ja vi studerar ingående både vad som sker i vår omvärld och bl. a. hur tillväxt, arbetslöshet, prduktivitet och löneökningar utvecklas i Sverige.
Hej!
Vilket samband ser du och Riksbanken mellan ränta och inflation?
Peter
Svar: En höjning av räntan leder till att vi klarar vårt inflationsmål på 2 procent. Omvänt, skulle vi inte höja räntan stiger priserna och inflationstakten kommer efter ett tag att ligga över vårt mål. Det här gäller just nu. Tidigare under den kraftiga lågkonjunkturen gick allt åt andra hållet. Då gällde det att sänka räntan kraftigt så att vi inte skulle hamna långt under målet.
Är de Svenska bankerna bland de tryggast i Europa vilket deras resultat indikerar eller ser du andra problem i framtiden för dom?
Björn
Svar: Ja, just nu, hör dom svenska bankerna till dom bäst kapitaliserade i Europa. Så har det inte alltid varit och det kräver framförallt försiktighet också i framtiden.
Enligt era prognoser så finns det en liten sannolikhet att styrräntan kommer att vara negativa om något år. Skulle det innebära att bankerna får betalt för att låna pengar? Vill inte alla banker då låna maximalt för att maximera sin vinst? Har räntan varit negativ någon gång i världsekonomins historia?
Fredrik
Svar: Under kriser var reporäntan i sig inte negativ, men under en tid fick man betala för att sätta in pengar hos oss (=negativ ränta). Just den åtgärden spelade ingen större roll för den penniongpolitik som fördes. Normalt kommer räntan alltid att vara över noll. På lång sikt bedömer vi en normal nivå för reporäntan vara ca 4 procent.
Förut låg ju bolånen på cirka 1% över Reporäntan. Bankernas nivå ligger ju på cirka 2% över reporäntan nu. hur mycket påverkar det era tankegångar kring vad som krävs i höjning?
Björn
Svar: Denna gång alls, att räntmarginalen på bolån har ökat är inte så förvånande för tidigare var den marginalen alldels för liten givet de risker som finns i systemet. Det mesta sannolika är att marginalen förblir högre än tidigare bl till följd av nya regleringar.
Det har börjat komma fram en hel del artiklar om att en nedgång på bostäder är nära. Detta torde vara en fråga du är väl insatt i. Hur tror du att bostadsmarknaden kommer att svara på dessa räntehöjningar som kommer?
Bolånetagare Visby
Svar: Räntehöjningar leder till att det blir dyrare att låna och det gäller också lån till bostäder. Det borde betyda att priserna inte stiger på samma sätt som tidigare.
Är du mindre orolig idag än för ett par månader sen om bostadsmarknaden?
patrick
Svar: Den utvecklingen följer vi noga och vi får se vilken effekt finansinspektionens bolånetak och våra räntehöjningar kommer att få. Båda gör det svårare att låna.
Är ränteavdraget ett fundamentalt fel som påverkar val av räntebana. Känslan är att ett verktyg som avser styra marknaden som helhet brukas väl trubbigt i bolånepolitiken.
Mathias
Svar: Ränteavdraget är en fråga för politikerna, den frågan påverkar inte valet av räntebana i dagsläget.
På riksbank.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).