Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 5 juli

Stefan IngvesTisdag den 5 juli chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats. Du kan läsa frågorna och svaren här i efterhand.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten stängd.
  • Hur ser du på risken att riksbanken driver på KPI med räntehöjningar. KPIF är trots allt på en låg nivå fortfarande
    Johan
    Svar: När räntan höjs stiger KPI för där finns boräntor inkluderade. Skulle räntan inte höjas kommer inflationen att stiga och då kommer både KPI och KPIF att så småningom hamna över två procent. KPI påverkas alltid av ränteförändringar oberoende av om vi höjer eller sänker räntan.
  • Hur har du tänkt hantera det faktum att Svenska kronan inte ökar i värde i takt med räntehöjningarna?Det gör ju att Kronan till slut urholkas och att vi istället får ökad inflation. När räntan här ökar i förhållande till andra länder borde ju kronkursen gå upp och minska inflationen. Tyvärr har det ju inte haft den effekten än.
    Andreas
    Svar: I teorin är det så att kronan borde stärkas om den svenska räntan stiger jämfört med andra räntor. I verkligheten påverkas växelkursen också av en rad andra händelser som gör det mycket svårt att på kort sikt observera den effekt som du beskriver. Vår prognos är att kronan kommer att stärkas en del ytterligare, men den riktigt stora kronförstärkningen har redan skett.
  • Är det korrekt att KPIF ger en indikation om framtida KPI och att KPI alltid är målet?
    Oskar Johannesson
    Svar: På lång sikt kommer båda inflationsmåtten att samanfalla. På kort sikt, när räntan ändras, ger KPIF en tydligare bild av vad som händer i ekonomin i övrigt vid sidan av penningpolitiken och dess direkta effekter på bostadsräntorna och därför ger ofta KPIF god vägledning på kort sikt, men det ändrar inte det faktum att KPI är vår målvariabel.
  • Hur kan man höja räntan när svenska exportföretag lider?
    Martin
    Svar: Svensk export går just nu bra och vi förväntar oss att det också kommer att vara så i fortsättningen. Nuvarande räntenivå är också ganska låg och inget problem för företagen.
  • På hemsidan skriver ni att "KPI-inflationen är hög idag till följd av stigande bostadsräntor." En höjd reporänta höjer boräntorna och därmed även KPI. Hur kan då en höjd reporänta verka dämpande på inflationen så att man når inflationsmålet 2 procent? Av formuleringen ovan att döma så späder den ena faktorn på den andra.
    Thomas Nordqvist
    Svar: Utöver räntehöjningar och stigande bolånekostnader kan ju också alla andra priser stiga om efterfrågan i ekonomin blir för hög. Det undviker man genom att höja räntan. När räntan nått lämplig nivå påverkar inte ränteförändringar KPI längre och den ränteeffekt du beskriver försvinner.
  • Hur ställer du dig till det faktum att alla ledamöter inte var eniga om att höja styrräntan?
    Max
    Svar: Det är inget märkligt med det. Beslutsystemet är skapat för att kunna hantera litet olika åsikter. Det är hanterligt denna gång precis som vid flera tillfällen tidigare.
  • Varför har vi ett inflationsmål på 2 % ?
    Fredrik
    Svar: Med hög och varierande inflation försvåras alla typer av ekonomisk aktivitet. En låg och stabil inflation gör det lättare att producear, köpa och sälja varor och tjänster. Det främjar den ekonomiska utvecklingen, något som alla har nytta av.
  • Hur kommer det sig att just 2% ert inflationsmål? Varför inte 3,4,5 eller 0%?
    Gustav
    Svar: Man kan inte räkna fram em viss "rätt" siffra. Valet av procentsats är en bedömningsfråga. Vi vill ligga tillräckligt högt över noll procent så att vi inte får deflation då och då. Samtidigt skall målet inte ligga för högt för då måste man hela tiden inkludera inflationstakten i alla ekonomiska beslut och det främjar inte den ekonomiska utvecklingen.
  • Varför är deflation farligt? När det gäller t.ex elektronik kan man vänta i ett år för att få en bättre produkt billigare och för den branchen går det ju ganska bra.
    Fredrik
    Svar: Om alla väntar på att allt blir billigare köper ju ingen någonting idag, och då avstannar den ekonomiska aktiviteten i samhället och arebtslösheten kommer att gå upp. Att en enstaka vara faller i pris är en annan sak, då ändras bara priset mellan olika varor.
  • Jag blir inte klok på hur Riksbanken kan ha en prognos med KPI som ligger konstant över 2 % till år 2014 och samtidigt ha ett mål där det ska vara 2 %. Urholkar inte detta trovärdigheten i inflationsmålet när man konstant ligger över och t.o.m. räknar med att ligga över framåt? Det verkar som att ni tar mer hänsyn till KPIF när det samtidigt uttryckligen står att det är KPI som gäller.
    Pelle
    Svar: Ibland ligger vi över och ibland under målet. Det är helt enkelt inte möjligt att via räntan styra ekonomin i detalj så att vi alltid ligger på målet. Det viktiga är att vi ligger tillräckligt nära målet. Långre än så kommer vi inte. När räntan först sänktes kraftigt och sedan har höjts och kommer att höjas ytterligare enligt vår räntebana kommer vi inte undan det här fenomenet. På lång sikt kommer KPI och KPIF att sammanfalla.
  • Federal Reserv trycker nya dollar, ECB trycker nya Euro (hur ska annars alla räddningspaket finansieras). Detta borde ju innebära inflation i dessa 2 världsvalutor och samtliga valutor som är bundna till dessa. Innebär det att den svenska kronan kommer att stärkas jämfört med dessa valutor, eftersom vi har ett uttalat lågt inflationsmål, eller kommer vi att få räkna med en hög "importerad" inflation, med bland annat höjda mat- och energipriser, som inte riksbanken kan göra något åt?
    Fredrik Johansson
    Svar: Alla tre centralbanker du resonerar om har, på ett eller annat sätt, ett inflationsmål i linje med vårt. Därför är det svårt att se någon särskild växelkurseffekt på längre sikt förutsatt att vi alla tre klarar av våra nästan likvärdiga mål.
  • På 90-talet så förlorade styrräntan makten över växelkursen. Det blev ländernas skuldbörda som avspeglades i valutakursen. Kan verkligen styrräntan i Sverige påverka priset på varor och tjänster på en global/europeisk marknad med fri rörlighet? Är det inte så att styrräntan inom en snar framtid är död som styrmedel över inflationen?
    Gunnar
    Svar: När ränta höjs blir det dyrare att låna och det påverkar efterfåtgan i Sverige, det kan också hända att växelkursen stärks och det påverkar i sin tur exporten. I båda fallen påverkas den ekonomiska aktiviteten i Sverige och det sker också i en globaliserad värld så länge vi har en egen valuta. Styrräntan fungerar med andra ord fortsättningsvis. Det här är mitt sista svar denna gång. Stort tack för allt intresse för svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitik. Med önskan om en trevlig sommar till er alla.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?