Torsdagen den 26 oktober chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats. Du kan läsa frågorna och svaren här i efterhand.
Nu är chatten avslutad.
Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.
Nu är chatten avslutad. Du kan läsa frågor och svar nedan.
Er repa ligger på 1 procent nu...jag betalar nästan 3 procent på mitt rörliga bolån. Om ni höjer som ni säger så betalar jag väl snart 5 procent. Är det rimligt? Kommer ni inte bromsa ekonomin lit väl snabbt då?
Putte
Svar: Vår räntebana, som indikerar fortsatta höjningar, anger den reporänta som vi anser behövs för att vi skall klara vårt inflationsmål på 2% och samtidigt få en god utveckling i svensk ekonomi. Sen får man räkna med att bolåneräntan ligger en bit över vår reporänta.
Kommer Sverige nogensinde til at træde ind i euro-samarbejdet?
Lars Erik Skovgaard
Svar: Det är en ytterst en politisk fråga som jag har svårt att uttala mig om. I dagsläget är i varje fall en euroanslutning inte aktuell.
Fastighetsägarna och företagarna ropar redan på hjälp, klarar företagen en mer normal ränta efter en så lång period med negativa realräntor?
Erik
Svar:
Ledsen för att svaren dröjt, efter en del tekniskt trassel ärjagi nu på gång igen.
Med den goda ekonomiska utveckling vi har nu och dom närmaste åren klarar företagen positiva realräntor.
Ar d inte risk att folk lanar fortsatt for mycket till bostader nar 2ars realranta ligger kring 0%?
Markus
Svar: Ja, det är en risk som finns, därför har vi också påpekat att hushållens upplåning inte långsiktigt bör ligga på nuvarande nivå.
Svenska interbankräntorna har stigit en hel del efter att det sista lånet till bankerna har förfallit i början av månaden. Är det någon speciell bank eller är det hela marknaden som har misskött likviditetsplaneringen?
Peter
Svar: Det har tagit litet tid för hela banksystemet att återgå till ut- och upplåning sinsemellan när Riksbanken inte längre tillhandahåller ett mycket stort likviditetsöverskott men såvitt jag kan bedöma fungerar nu det mesta normalt, precis som vi har förväntat oss.
Hallå? Lever ni?
Lars
Svar: Jo tack! Nu är vi på gång igen!
Hur är det möjligt att ni reviderar ner banan för 2011 då ni också reviderar upp er BNP-prognos för samma period?
Maria
Svar: Det är en följd av vår syn på utvecklingen i omvärlden där inflationen fortsättningsvis förblir låg och och det kommer att dröja innan räntorna höjs. Det påverkar inflationen och växelkursen i Sverige. Dessa faktorer påverkar i sin tur vårt val av räntebana.
Hur stor är risken att vi upplever bostadskrisen på 1990 talet (Bengt Dennis initiativet) de närmaste 10 åren?
Mathias
Svar: Då var det främst kommersiella fastigheter som skapade mängder av problem. I dag handlar diskussionen framför allt om att hushållen inte skall låna för mycket. Då var också den svenska ekonomin i mycket sämre skick med stora obalanser, så är det inte idag.
Ser ni några risker med att Sverige nu har haft negativ realränta i ca 1 år (KPI) till ca 2 år (KPIX, KPIF, HIKP)?
robjoh
Svar: De senaste åren har det varit bra med negativ realränta. Det har hjälp till under lågkonjunkturen. Däremot är det inte bra att för länge ha en negativ realränta. Då bygger man lätt upp finansiella och andra obalanser vilket kan skapa stora problem längre fram.
Är ni inte lite oroliga för att ni ska hamna i samma situation som hösten 2008, dvs höja för mycket?
Peter
Svar: Nej, vi är inte oroliga. Skulle utvecklingen bli en helt annan än den i vårt huvudscenario då måste vi reagera och penningpolitiken utformas på ett annat sätt. Ett sådant exempel finns i kapieal två i den penningolitiska rapporten.
enligt IMF tillhör vår bostadsmarknad de mest övervärderade i världen, varför höjer ni inte mera?
Lars
Svar: Penningpolitiken anpassas till den allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige på ett sådant sätt att vi klarar vårt inflationsmål. Där är utvecklingen på bostadsmarkanden en, bland många, faktorer som spelar en viss roll. Hur man definierar övervärdering är inte helt lätt att svara på. Olika bedömare kommer fram till litet olika slutsatser.
Varför kan ni inte bli bättre på att kommunicera och guida marknaden mellan mötena? och varför har ni så få möten varje år- det hade ju blivit mindre slagigt i marknaden om ni hade t.ex 10möten/år
Ecke
Svar: Vi tycker att nuvarande antal möten är ganska lagom. Har vi möten för ofta hinner det ju inte hända så mycket i ekonomin. Det kräver också en hel del analys för att komma fram till välgrundadade slutsatser och det tar tid. Händer det mycket väldigt snabbt står det oss fritt att hålla möten när det behövs. Det gjorde vi ju också under den mest akuta krisen.
SCB har 4 mått på inflationen (KPI, KPIX, KPIF, HIKP), varför anser man KPI vara det viktigaste?
Robert Johansson
Svar: KPI är det bredaste och mest välkända måttet på prisutvecklingen i Sverige. Andra mått är ett bra komplement.
På riksbank.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).