Chatt med Stefan Ingves den 2 september 2010

Bild på riksbankschef Stefan IngvesTorsdagen den 2 september chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats. Du kan läsa frågorna och svaren här i efterhand.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu stänger vi chatten. Tack för visat intresse!
  • Varför behöver en inflation på 1,1% stävjas med höjd ränta? (om ni riksbankens uppgift är att stävja inflation) Hur stor effekt tror ni Basel III får på rörliga boräntor?
    Marcus Ahlin
    Svar: Det är inte den nuvarande inflationen som penningpolitiken kan påverka utan inflationen i framtiden, vår inflationsbedömning inkluderar framtida räntehöjningar, utan dem skulle inflationen hamna över målet på 2%. Det är för tidigt att uttala sig om detaljerna i Basel III eftersom diskussionerna ännu inte är avslutade men mest sannolikt är att boräntorna ökar något.
  • Hej Stefan! Jag är ensamstående mamma och köpte en lägenhet för 1 år sedan. Jag räknade då med en ränta på 6% på längre sikt. När nu räntan höjs med 0,25% kan då bankerna höja mer än så? Jag hörde att det ska komma en reglering angående hur mycket bankerna kan sätt i marginal mot repo-räntan, vet du något om det? mvh
    Tina M
    Svar: Hur mycket banken höjer är en sak för den enskilda banken att bestämma, någon regelring av marginalen mellan reporäntan och boräntan är inte aktuell. den marginalen kan variera både över tiden och mellan olika banker.
  • Anser Riksbanken att de låga långa marknadsräntorna hotar den finansiella stabiliteten?
    Extroitus
    Svar: Nej inte i dagsläget. Den finansiella stabiliteten i den svenska finanssektorn är för närvarande god.
  • Två av ledamöterna reserverade sig idag. Vad är det egentligen som skiljer sig i majoritetns resonemnag och reseervanternas resonemang om hur räntan bör utvecklas?
    Sofia
    Svar: Dom olika argumenten kommer du att kunna läsa i protokollet från mötet. Det publiceras den 15/9. Idag talar jag för majoritetsuppfattningen så du får vänta på nyanserna i argumenten till den 15/9.
  • Vad ska jag köpa per år för att bli KPI värdets medelperson ? 1,5 TV apparater per år ? 1,7 DVD skiva i månaden ? Vart hittar jag denna statistik ?
    David Nyström
    Svar: Vikerna i KPI får du enklast av Statistiska Centralbyrån.
  • Hur ser ni på ränteutvecklingen med anledning av de bolånetak som införs 1 oktober.
    Anna-Carin
    Svar: Bolånetaket har ännu inte trätt i kraft så det är svårt att sia hur det kommer att slå men oberoende av det ser vi framför oss räntehöjningar dom kommande åren.
  • Varför är skillnaden mellan reporäntan och räntan bankerna lånar ut pengar till oss så stor? Var det inte bra när SBAB var en statlig bank där staten kan sätta gränsen för vad den rörliga räntan ska vara i förhållande till reporäntan. Jag får uppfattningen att bankerna tjänar stora pengar just nu då de har stora marginaler på sina räntor.
    Jörgen
    Svar: Vi har sedan länge fri räntesättning i Sverige. Penningpolitiken påverkar den allmänna räntenivån men räntan ut mot slutkundnerna styr banker och bostadsinstitut själva. Det gäller också SBAB. Något annat system eller reglering är inte aktuellt.
  • Under det senaste året har kronan stärkts mot både EUR och USD. Samtidigt har varor som importeras: bilar, kläder, olja och el ökat i pris med 2,5%-3%. Hur kommer det sig? Enligt er prognos ska KPIF gå från 2.0% i år till 1.3% nästa år. Vad är det som får priserna att öka i en långsammare takt?
    Niklas
    Svar: Importprisökningarna bestäms dels av växelkursen men också hur mycket priserna stiger i producentländerna. När det gäller inflationen påverkas den på kort sikt av en starkare krona och lägre arbetskostnader på kort sikt.
  • Räknar ni med att fortsätta att höja räntan enligt räntebanan, om utvecklingen i Sverige går enligt plan, även om Fed och ECB lämnar räntan nära noll under hela prognosperioden?
    Erik
    Svar: Ja räntebanan är vår bästa bedömning av hur penningpolitiken kommer att utformas dom närmaste åren, men räntebanan är en prognos, inte ett löfte. Blir utvecklingen en helt annan än den vi trott tar vi hänsyn till det längre fram.
  • Du pratar konstant om bostadsbubbla. Tar ni i beaktning den investerings insats i att rusta upp sveriges fastighets bestånd i tankar kring värdestegring. I USA bygger man nytt I Sverige bygger vi lite nytt och renoverar mycket. Rimligen är en nyrenoverad och moderniserad fastighet mer värd efter än innan. Det är ju infgen magi i det. Vad som kan anses vara en bubbla är möjligen antalet byggmarknader. Jämför gärna antalet krauta bauhaus etc förr 15-20 år sedan och nu. Hoppas den mattematiska frågan i chatten inte är tagen från riksbankens intags prov för nyanställda!
    Lars-Erik
    Svar: Ja, vi får alltid många frågor om bostadsmarknaden. Vad som är viktigt är att hushållen inte lånar för mycket. Då kan man få problem längre fram, problem som kan vara nog så bekymmersamma att rätta till både för det enskilda hushållet och för ekonomion i sin helhet. Det är ju det som hänt i t.ex. USA och en sådan utveckling vill vi undvika.
  • Hej Ingves, Du säger att snabbare löneökningar längre fram kan leda till högre inflation, men ser du inte några risker för högre inflation med att pumpa in enorma summor av nya pengar i systemet och en negativ realränta under lång tid? Löneökningar skulle inte vara möjliga utan de nyskapade pengar, tror jag i alla fall.
    Sven
    Svar: Under krisen var det nödvändigt att kraftigt öka likviditeten i banksystemet. Nu när tiderna förbättras drar vi in den likviditeten igen så att vi inte får inflationstendenser från det hållet. Under hösten räknar vi med att ha avvecklat i stort sett all extrautlåning till bankerna och vårt sätt att bedriva penningpolitik genom att bestämma reporäntan återgår till det normala.
  • Antag att de långa marknadsräntorna faller ned mot 1.25% i Sverige. Skulle Riksbanken kunna agera i ett såndant läge för att få upp dessa räntor? I så fall, hur?
    Extroitus
    Svar: Sådana räntor måste i så fall in i en samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen inkluderande vad då inflationstakten i framtiden kan tänkas bli. Vad som sker sedan i beslutshänseende bestäms då av vår bedömning av hur oilika variablerl i ekonomin utvecklas.
  • Är ni inte för optimistiska om den svenska konjunkturutvecklingen?
    Mikael
    Svar: Nej! Vi publicerar den bästa bedömning vi kan göra och Sverige utvecklas stakt nu, export, konsumtion och investeringar stiger och det påverkar tillväxten på ett mycket positivt sätt.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?