Chatt med Stefan Ingves den 15 december 2010

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten avslutad. Du kan läsa frågor och svar nedan.
  • Hur ser du på att bostadspriserna fortsätter att öka i Stockholm?
    jonas karström
    Svar: Vi har inget mål för bostadspriserna vare sig i Stockholm eller för landet som helhet. Vad som sker med bostadspriser och på bolånemarknaden är en del i den samlade bedömning vi gör när vi utformar den svenska penningpolitiken.
  • Hur stor skillnad är rimligt att ha mellan vår ränta och ECB:s ränta? Ju mer vi höjer, destå större skillnad.
    Björn
    Svar: Vi sätter räntan för att hantera inflationen och den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Just nu behövber vi höja räntan här. Inom EMU är tillväxten sämre och man har också en del andra problem. Då får vi en högre ränta i Sverige än inom EMU, men det finns inget mål för hur stor eller liten den ränteskillnaden bör vara.
  • Är det verkligen rimligt att de höga elpriserna påverkar Riksbankens beslut att höja räntan enkom för att de driver upp inflationstakten? Vi villaägare blir drabbade av abnorma elpriser två gånger.
    Jimmy Eklund
    Svar: Vi bedömer att elpriserna är tillfälligt höga och därför inte påverkar penningpolitiken i någon större utsträckning. Vad som styr är inflationstakten framöver och aktiviteten i den svenska ekonomin.
  • Hejsan! Är inte en till räntehöjning skadlig för Sveriges ekonomi? Kronan har redan stärkts emot euron och dollarn och fler räntehöjningar innebär att kronan stärks ytterligare - det påverkar väl exporten engativt och ekonomin?
    Duvan
    Svar: Tvärtom, utan räntehöjningar löper vi risk att ekonomin överhettas och inflationen blir för hög längre fram. Räntan behöver höjas för att vi skall få en balanserad utveckling av ekonomin i Sverige. Växedlkursen försvagades ganska kraftigt tidigare och är nu straxt över den nivå vi hade före den internationella krisen.
  • Hej, vilket "tryck" upplever du som starkast, (i) den snabba svenska tillväxten eller (ii) problemen i euro-området? Mvh MH
    marcus
    Svar: Den ekonomiska utvecklingen i Sverige är just nu den faktor som spelar störst roll när det gäller penningpolitiken. Problemen inom eurområdet är en risk att beakta men i huvudscenariet kommer man att lösa problemen under ordnade former. Låt vara att det kan ta många år innan alla statsfinansiella problem på annat håll har lösts
  • Varför ska allmänheten med rimliga lån straffas med högre räntekostnader, när det är bankerna själva som eldat på inflationsbrasan inom bostäder. Varför ska banker inte ta ansvar för utvecklingen.
    Anonym
    Svar: Ja det är viktigt att både enskilda hushåll och bankerna tar ansvar för det som sker. På så sätt skapas det inte för stora risker i det finansiella systemet. Risker som sedan finansinspektionen, Riksbanken och andra på den offentliga sidan tvingas att hantera.
  • Ni säger att räntebanan är en prognos, inte ett löfte - men hur än ekonomin och inflationen avviker från era prognoser verkar räntebanan vara huggen i sten, varför?
    Kurt
    Svar: Den här gången sker förändringarna i vår prognos mest på kort sikt och på litet längre sikt har det inte skett mycket nytt som påverkar vår syn på inbflationstakten och inflationsprognosen. Då finns det heller ingen större anledning att ändra på räntebanan.
  • Hej, Trots en sjufaldig ökning av kortanvändningen det senaste decenniet cirkulerar det lika mycket kontanter i samhället idag som det gjorde för t.ex. 5 år sedan. Hur kan det komma sig?
    Jack
    Svar: Den ekonomiska aktiviteten är större idag än för fem år sedan och sedelmängden är ganska konstant. Det här betyder att bruket av sedlar som andel av alla transaktioner faller. Omvänt eftersom ekonomin växer ökar antalet korttransaktioner.
  • Vad kan jag räkna med för reporänta under slutet av 2012?
    Douglas
    Svar: Med nuvarande räntebana räknar vi med att reporäntan då kommer att vara knappt 3 procent.
  • Vilkas inflationsförväntningar är viktigast att bevaka, hushållens eller marknadsaktörernas - och varför?
    Elin
    Svar: Alla inflationsförväntningar. Dom är litet olika eftersom olika kategorier av aktörer möter olika priser. Varje kategori bidrar på sitt sätt när vi gör vår inflationsbedömning.
  • Varför skulle ekonomin överhettas och inflationen öka av en låg ränta?
    maria
    Svar: Då förblir det billigt att låna, utlåningen ökar, pengarna används både till konsumtion och investeringar, ekonomin riskerar att överhättas så att inflatinen drar iväg över vårt mål på 2%.
  • Jag påstår att Riksbanken påverkas i allt för hög grad av det goda ekonomiska läget i Stockholm och den risk för överhettning av bostadsmarknaden i Stockholm. Det finns ett Sverige utanför Stockholm också. Beaktar ni verkligen effekterna av en räntehöjning även på landsbygden och på vilket sätt?
    Zalco
    Svar: Vi ser till hela den svenska ekonomin. Penningpolitiken utformas inte efter var som enbart sker i Stockholm.
  • Varför är ni så rädda för stora skulder hos hushållen - det måste väl bero på inkomsten om skulden är farlig?
    Låntagare
    Svar: Helt rätt, men skulderna ökar just nu snabbare än inkomsten och så kan det inte fortsätta hur länge som helst. Går det för fort kan många få problem med att betala tillbaka sina lån längre fram med allehanda ekonomiska bekymmer som följd både för det enskilda hushållet och ekonomin i stort.
  • Är det rimligt att höja räntan när arbetslösheten i Sverige är såpass hög som den är?
    Sven
    Svar: Arbetslösheten har fallit mycket snabbare än vi trott tidigare och den utvecklingen fortsätter. Räntan är fortfarande låg och bidrar på så sätt till den ekonomiska återhämtningen och den goda tillväxten . Höjs inte räntan nu löper vi risk att få för mycket inflation längre fram. Det är inte bra för den ekonomin. Vår viktigaste uppgift är att se till så att vi klarar vårt inflationsmål på 2%. Det har alla stor nytta av i längden.
  • Hej.Har ni någon gång funderat över att ha en styrränta för hushåll och en annan för företag? Att bromsa för företag nu känns helt galet, inte sant?
    Calle
    Svar: Nej styrräntan är den samma för alla, men å andra sidan kan man tänka sig litet olika regler för utlåning till hushåll eller företag. Det kan i sin tur skapa vissa ränteskillnader. Finansinspektionen lånetak gäller ju enbart hushåll.
  • Med hög tillväxt så kommer ett bakslag antar jag finns det egentligen något som kan göras åt nästa nedgång i ekonomin eller lurar vi oss själva att tro det?
    JJ
    Svar: Vad vi vill bidra till är en balaserad utveckling med begränsade konjunkturrörelser. Penningpolitiken kan i viss mån jämna ut kortsiktiga svängningar och det gäller både i uppgångar och nedgångar. Då klarar vi vårt inflationsmål på 2 % och det verkar i sig stabiliserande för den ekonomiska utvecklingen.
  • Hur mycket anser du att Riksbanken kan påverka svensk ekonomi med räntebesluten och hur mycket anser du styrs av den globala ekonomin?
    Tilda
    Svar: Exporten är i Sverige ca 50 % av BNP så vi påverkas alltid av vad som sker i vår omvärld, kapitalflödena är också stora. Räntan kan användas för att jämna ut svängningarna till en del, men vi kan på intet sätt skydda oss ifrån allt som sker i vår omvärld. Den senaste konjunkturnedgången är ett bra exempel på vårt stora itnernationella beroende.
  • Varför är skildnaden så stor mellan bankens utlåningsränta och riksbankens reporänta?`Bankerna skinnar oss vanliga medborgare eller vad tycker du?`?
    `Christer
    Svar: Bankerna behöver täcka kostnaderna för sin verksamhet och sedan måste dom också få kopmensation för riskerna dom tar i sin utlåning. Annars skulle dom få problem med sin finansiering. Är du inte nöd med din bank - byt!
  • Ingen fråga, bara en önskan om en god jul och ett framgångsrikt nytt år.
    Allan Karlsson
    Svar: Tack! Varmt tack till alla som intresserat sig för penningpolitik under det gångna året. God Jul och Gott Nytt År till Er Alla

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?