Frågor & svar

Sedel- och myntutbytet

Varför har Riksbanken bytt sedlar?

De nya sedlarna har nya säkerhetsdetaljer för att de ska bli svårare att förfalska. De äldre sedlarna, som blev ogiltiga under 2016 och 2017, utformades för ungefär 30 år sedan och behöver moderniseras.

Varför har Riksbanken bytt mynt?

För det första är de nya mynten betydligt mindre och lättare, vilket medför att hanteringskostnaderna för mynt blir lägre än tidigare. För det andra är de nya mynten helt nickelfria. Därmed försvinner risken för nickelallergi, som är ett problem för många människor. För det tredje minskar miljöbelastningen på grund av att det behövs färre transporter för att transportera samma värde.

Dessutom är de nya mynten betydligt billigare att producera, vilket gör att Riksbanken, och därmed staten, minskar sina kostnader.

Genom att införa en 2-krona kommer det också att behövas färre antal mynt, genom att tvåkronan ersätter två enkronor vid många betalningar.

Varför bytte Riksbanken ut sedlarna och mynten när många använder andra betalningssätt?

Även om andra betalningssätt, t ex. kortbetalningar, ökar är det Riksbankens bedömning att kontanterna finns kvar under lång tid framöver.

Säkerhetsdetaljer på sedlarna

Varför varierar säkerhetsbandets placering på sedlarna?

Placeringen på det säkerhetsband som finns på 100-, 200-, 500- och 1 000-kronorssedlarna kan variera något i sidled mellan sedlarna. Denna variation uppstår naturligt i sedeltryckningsprocessen och är därför inget feltryck. Även storleken på sedlarna kan variera med +/- 1 mm och detta är också en naturlig variation som uppstår vid tryckningen av sedlarna. Om man mäter från vänsterkanten på sedeln till vänsterkanten på sedelns säkerhetsband skiljer sig måtten enligt följande:

Varför skiftar färgtrycket ibland?

Sedlar framställs i en tryckprocess och det kan därför, även om det är ovanligt, förekomma avvikelser. En sådan mindre färgavvikelse finns på baksidan av vissa 1 000-kronorssedlar där det lila färgtrycket är något svagare än normalt. Detta har ingen betydelse för sedelns funktion eller för säkerhetsdetaljerna – den är giltig som betalningsmedel och den går att använda precis som vanligt. När man ska kontrollera om sedeln är äkta ska man vicka på den. Man kommer då att se bilder som skiftar färg och bilder som rör sig och växlar motiv. Läs mer om säkerhetsdetaljerna på sedlarna.

Kan sedlar av samma valör skilja sig i storlek?

Ja, storleken på sedlarna kan variera med +/- 1 mm och detta är också en naturlig variation som uppstår vid tryckningen av sedlarna. 

Ogiltiga sedlar och mynt

Vad gör jag med de 100- och 500-kronorsedlar som blev ogiltiga efter den 30 juni 2017?

Du möjlighet att sätta in dem på bankkonto till och med den 30 juni 2018. 

Vad gör jag om jag har andra ogiltiga sedlar?

Riksbanken kan, mot en avgift på 100 kronor, lösa in de ogiltiga sedlarna. Läs mer om hur du går till väga för att lösa in ogiltiga sedlar hos Riksbanken.

Vad gör jag med mynt som blev ogiltiga efter den 30 juni 2017?

Det är inte längre möjligt att lösa in de ogiltiga mynten vare sig hos bankerna eller Riksbanken.

Övriga frågor om sedlar och mynt

Kan butiker neka att ta emot kontanter?

Huvudregeln är att kontanter är lagliga betalningsmedel och därmed ska accepteras vid betalning. Denna regel kan dock avtalas bort av affärer, restauranger etc. En butik kan alltså i princip vägra att acceptera kontanter överhuvudtaget, vägra acceptera mynt eller vissa valörer (t ex 1000-lappar). Ur ett konsumentperspektiv är det önskvärt att jag får informationen i god tid (t ex genom en skylt på dörren) så att jag kan välja om jag vill handla där eller gå någon annanstans.

Kan banker neka att hantera kontanter?

Principen om avtalsfrihet gör att skyldigheten att ta emot kontanter som betalning kan avtalas bort. Denna avtalsfrihet gäller också för banker i förhållande till sina kunder. Ett sådant avtal kan vara skriftligt eller muntligt. Det behöver alltså inte vara fråga om ett regelrätt skriftligt avtal utan det räcker med att kunden informeras om att banken inte tar emot kontanter. 

Riksbanken har inget mandat att bestämma över bankernas kontanthantering, men bankerna har lovat att hjälpa sina kunder i samband med sedel- och myntutbytet. En eventuell ändring i lagstiftningen kring kontanthanteringen är en fråga för riksdag och regering.

Vad är de svenska sedlarna tillverkade av?

Sedlarna är tillverkade av råbomull som ger en sträv och fast känsla.

Vad kostar sedlarna och mynten att tillverka?

Riksbanken har ingen egen tillverkning av sedlar och mynt. För oss kostar en sedel mellan 40 och 75 öre beroende på valör. 1- och 2-kronan kostar 15-20 öre och 5-kronan cirka 50 öre.

Hur mycket sedlar och mynt finns det ute i samhället?

Här hittar du statistik om sedlar och mynt.

Vad gör jag om jag upptäcker en falsk sedel eller ett falskt mynt?

Man får inte betala med falska sedlar och mynt. Det är ett allvarligt brott och den som medvetet gör detta kan dömas till fängelsestraff. Det är också straffbart att inneha falska sedlar eller mynt om man har för avsikt att sprida dem.

Om du upptäcker en falsk sedel eller ett falskt mynt, ta inte emot sedeln eller myntet. Har du redan gjort det – försök komma ihåg hur du kan ha fått sedeln eller myntet, och gör sedan en polisanmälan. Mer information om falska sedlar och om säkerhetsdetaljer hittar du under äkta eller falsk.

Vad gör jag med en skadad sedel?

Om du har en skadad sedel kan du normalt vända dig till en bank för att byta ut den. Om banken inte byter ut sedeln kan du skicka den till Riksbanken. Mer information om hur du gör hittar du under: att lösa in skadade sedlar.

Vad väger sedlarna?

Sedelpapperet som sedlarna är tillverkade av väger följande (+/- 5 % avvikelse kan förekomma). Vikten på sedlarna kan även variera bl.a. beroende på fukthalten i luften.

Hur mycket silver finns det i gamla mynt?

Är det olagligt att förstöra pengar?

Nej, det är inte olagligt. Du får göra vad du vill med dina egna pengar. Tidigare har det varit olagligt att förstöra mynt, till exempel att göra hål i dem.