Skingsley: Ett år av minusränta. Var står vi?
”Det är dags att lyfta blicken nu när resursutnyttjandet i svensk ekonomi är nästan normalt och inflationen trendmässigt går mot målet. I ett sådant läge är det rimligt att penningpolitiken inte måste göras än mer expansiv, utan i stället vill jag se mer till utvecklingen på litet längre sikt.” Det säger vice riksbankschef Cecilia Skingsley när hon i dag talar på Danske Bank.
Cecilia Skingsley sammanfattar sitt tal.
"Jag ser inte detta som att jag förordar en ny penningpolitisk strategi för Riksbanken. I stället vill jag beskriva det som en naturlig följd av att konjunkturläget och inflationsutsikterna har förändrats", fortsätter Cecilia Skingsley.
Hon påpekar att Riksbanken under slutet av 2014 och början av 2015 var i en situation som krävde skarpare fokus på den kortsiktiga inflationsutvecklingen och åtgärder för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Räntesänkningar och obligationsköp var därför motiverade.
Hon utesluter inte heller ytterligare stimulanser om återhämtningen och inflationsutvecklingen skulle utvecklas sämre än väntat.
"Men min utgångspunkt är att de globala förutsättningarna för tillväxten så småningom förbättras och att inflationsförloppet normaliseras. Det hänger dock på beslut i omvärlden, som styr den realränta som vi i Sverige har att förhålla oss till", understryker Cecilia Skingsley.
Hon förklarar att förutsättningarna för tillväxt här hemma också hänger på den svenska ekonomins förmåga att anpassa sig till nya förhållanden. Penningpolitiken kan fungera som en brygga till en ny normalsituation. "Men vad som blir det nya normala avgörs av beslut som ligger utanför centralbankernas mandat", avslutar Cecilia Skingsley.
Läs hela talet "Ett år av minusränta. Var står vi?" och se de bilder som Skingsley visar på Danske Bank via länkarna här intill.
