Stefan Ingves i Finansutskottet. Utfrågning om penningpolitiken

  • Datum:
  • Talare: Riksbankschef Stefan Ingves
  • Plats: Skandiasalen, Sveriges riksdag
Hur mår svensk ekonomi? Varför har vi minusränta? Vad kan göras för att dämpa hushållens stigande skuldsättning? Detta är några av de frågor som riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Cecilia Skingsley besvarar när de under torsdagen inleder årets andra utfrågning om penningpolitik i riksdagens finansutskott.

Stefan Ingves presenterar där det senaste penningpolitiska beslutet från i början av september då Riksbankens direktion beslutade att låta reporäntan vara oförändrad på -0,35 procent för att ge ett fortsatt nödvändigt stöd åt inflationsuppgången. Riksbankens expansiva penningpolitik, med negativ ränta och köp av statsobligationer, är en viktig förklaring till att tillväxten i Sverige utvecklas stabilt, att arbetslösheten sjunker och att det finns en tydlig trend uppåt i inflationen. Inflationen har det senaste året stigit från 0,5 till 1,4 procent, om ränteeffekter och volatila energipriser räknas bort. Men inflationsuppgången kan äventyras av utvecklingen i omvärlden och Riksbanken har därför fortsatt hög beredskap att agera om utsikterna för inflationen skulle försämras.

 

Ingves understryker samtidigt vikten av ytterligare åtgärder från regering, riksdag och Finansinspektionen för att dämpa riskerna med hushållens höga skuldsättning. Ett amorteringskrav är ett välkommet, men inte tillräckligt, steg för att lugna ner utvecklingen på bolånemarknaden, menar Ingves. "Vi ligger efter i tidtabellen med att lösa de här problemen i Sverige, men det finns möjlighet att agera, det finns fler åtgärder att vidta. Om inget mer görs finns det uppenbara risker för en mycket dålig ekonomisk utveckling längre fram."

 

Cecilia Skingsley resonerar i sin inledning kring digitaliseringens effekter på inflationen och menar att dessa bidragit till att dämpa prisutvecklingen. Men de är inte den främsta förklaringen till att inflationen varit låg de senaste åren. Återhämtningen i omvärlden har varit långsam, kronan stärktes kraftigt efter finanskrisen, energipriserna har fallit och i den osäkra miljön efter kriserna har det varit svårt för företagen att höja priserna. "Men penningpolitiken har effekt. Inflationen stiger nu från låga nivåer. Det visar att det går att få upp inflationen trots digitaliseringen."

 

Skingsley tar även upp diskussionerna om huruvida centralbankernas mål borde ändras. Hon påpekar att det i den svenska debatten framför allt har förts fram argument för att sänka inflationsmålet, medan den internationella diskussionen snarare handlar om huruvida målet borde höjas. Men man skapar inte förtroende genom att anpassa målet efter var inflationen befinner sig för stunden, menar Skingsley. "Stabila förväntningar om den allmänna prisutvecklingen betyder en osäkerhetsfaktor mindre för både pris- och lönesättare i vårt samhälle."

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?