Nyberg: Efter krisen – nya tankar i penningpolitiken
Vid sidan av de uppenbara lärdomarna från krisen - att tillsynen och regleringen av de finansiella marknaderna varit bristfällig - har den gett upphov till en del frågor om hur ekonomin fungerar, menar Lars Nyberg när han på måndagen håller ett anförande på Nordea. Han tar upp några frågor som berör penningpolitiken och som han tror kommer att diskuteras mycket framöver.
Lars Nyberg konstaterar att kriser inte bara påverkar den ekonomiska utvecklingen utan ofta även ger upphov till mer grundläggande frågor om hur ekonomin fungerar. Han tar upp tre områden som sannolikt kommer att diskuteras en del framöver, både inom centralbanksvärlden och inom den akademiska forskningen.
Det första är frågan om en expansiv penningpolitik med låga räntor under en längre tid kan göra att risktagandet hos bankerna ökar. Detta skulle i så fall kunna ses som en ”risktagandekanal” i den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Nyberg menar att hur låga räntor kan påverka risktagandet i banker och samhället i stort är en intressant fråga att forska vidare om.
Det andra är frågan om den långsamma återhämtningen i många länder kan bero på att de genomgår en ”balansräkningsrecession”, där ekonomins aktörer satt som överordnat mål att sanera sina balansräkningar. I ett sådant läge kan konsumtion och investeringar utvecklas svagt under lång tid och det kan vara svårt att stimulera ekonomin även med låga räntor.
Det tredje är att en mer aktiv användning av regleringar i framtiden som syftar till att förebygga lånefinansierade bubblor kan ställa större krav på en samordning mellan penningpolitiken och arbetet med att främja den finansiella stabiliteten. Ränteändringar och förändringar av regler kan ge liknande effekter och användningen av dem kan därför behöva koordineras. En viktig fråga att lösa de kommande åren är hur fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika myndigheter bör se ut.
Läs hela talet i pdf-filen.
