Banker och hushåll behöver öka sin motståndskraft
Datum
2016-11-23
Det svenska banksystemet är sårbart genom sin storlek, koncentration och sammanlänkning. Bankerna är dessutom exponerade mot likviditetsrisker. Det är därför viktigt att säkerställa att storbankerna har tillräckligt med kapital och likviditet. Det är också nödvändigt att hantera riskerna med de fortsatt höga och stigande bostadspriserna och hushållens ökande skuldsättning.
Det finns kortfristiga likviditetsrisker i banksystemet som i förlängningen kan medföra risker för den finansiella stabiliteten. Dessa risker, som innebär att en bank kan få problem med att betala skulder som förfaller den närmaste tiden, bör i första hand hanteras av bankerna själva. Det finns därför krav på att bankerna ska ha en likviditetsreserv för samtliga valutor aggregerat samt i euro och i dollar. Då de svenska storbankerna har stora gränsöverskridande verksamheter, främst genom sin närvaro i Norden, Baltikum och Storbritannien, är de även exponerade mot kortfristiga likviditetsrisker i andra valutor. Finansinspektionen bör därför ställa krav på likviditetstäckningsgrad (LCR) i alla väsentliga valutor.
De svenska storbankerna tar också betydande strukturella likviditetsrisker. Dessa uppkommer av att bankerna på tillgångssidan har en stor andel bolån med lång löptid, medan de på skuldsidan har en jämförelsevis hög andel kort marknadsfinansiering. Bankerna måste därmed förnya sin finansiering flera gånger under bolånens löptid. Bankerna bör därför fortsätta att minska sina strukturella likviditetsrisker, till exempel genom att förlänga löptiden på sin finansiering.
Bruttosoliditetskrav för att säkerställa bankernas motståndskraft
De sårbarheter som finns i banksystemet gör det även viktigt att säkerställa att bankerna har tillräckligt med kapital. Finansinspektionen bör därför snarast införa ett bruttosoliditetskrav som ett komplement till de riskvägda kapitalkrav som redan finns. Kravet bör sättas till 5 procent från 2018. Att införa ett sådant krav stöds också av Internationella valutafonden (IMF).
Höga bostadspriser och hög skuldsättning en risk
Bostadspriserna har under en lång tid ökat snabbt. Under våren steg priserna på bostäder långsammare än tidigare men förefaller därefter ha börjat öka snabbare igen. Kredittillväxten till hushåll är fortsatt hög och deras skulder ökar alltjämt snabbare än deras inkomster. Detta i kombination med att allt fler hushåll väljer rörlig ränta på sina bolån gör hushållen sårbara. Utan lämpliga åtgärder för att begränsa krediterna till hushållen kommer obalanserna att öka, vilket i förlängningen kan bli mycket kostsamt för samhällsekonomin. Även IMF och EU-kommissionen har pekat på riskerna kopplade till de svenska hushållens skuldsättning.
Det är därför viktigt att snarast minska riskerna och öka motståndskraften hos hushållen. Åtgärder är särskilt angeläget i ett läge där låga räntor bidrar till fortsatt stigande bostadspriser och allt högre skuldsättning. Det behövs en kombination av olika åtgärder, inom flera olika politikområden. Framförallt krävs åtgärder som hanterar orsakerna till att skuldsättningen ökar. Det behövs därmed åtgärder som förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt och en översyn av beskattningen av bostäder. En möjlig makrotillsynsåtgärd är att införa ett skuldkvotstak som begränsar hur mycket ett hushåll får låna i relation till sin inkomst.
www.riksbank.se , där den också finns tillgänglig i efterhand.
