Reporäntan sänks till 1,75 procent

Datum

Konjunkturutsikterna i omvärlden har försvagats och svensk ekonomi bromsar in. Samtidigt är inflationstrycket lågt. Därför har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent och att även sänka reporäntebanan.

Svensk ekonomi bromsar in

Osäkerheten kring de statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet är fortsatt stor och i flera euroländer väntas större finanspolitiska åtstramningar än vad som tidigare antagits. Tillväxten i euroområdet väntas därför bli låg framöver. Världen som helhet växer dock i en relativt god takt.

 

Den svaga utvecklingen i euroområdet dämpar även svensk ekonomi som, efter den starka utvecklingen hittills i år, nu bromsar in. Orderingången till svenska exportföretag har minskat och exporten blir betydligt svagare under nästa år. De försämrade utsikterna gör att hushåll och företag väntar med att konsumera och investera. En lägre efterfrågan påverkar också arbetsmarknaden där arbetslösheten stiger något under det kommande året. När oron för statsskuldproblemen i euroområdet avtar, återvänder förtroendet gradvis hos svenska hushåll och företag. Då väntas svensk ekonomi åter växa i en mer normal takt.

 

Lågt inflationstryck framöver

Inflationen mätt med KPI är fortfarande hög. Den underliggande inflationen är däremot låg. Den svaga efterfrågan i Sverige tillsammans med de svaga omvärldsutsikterna bidrar till att inflationstrycket blir lågt även framöver.

 

Låg ränta stabiliserar inflationen runt målet

Eftersom inflationstrycket är lågt och den ekonomiska utvecklingen svag har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent och att också sänka räntebanan. Reporäntan väntas ligga kvar på en låg nivå under nästa år. Framöver, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas. En sådan räntebana stabiliserar successivt inflationen runt 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå.

 

Osäkerheten är stor

Prognoserna för ekonomin och penningpolitiken bygger som alltid på den information som i dagsläget är känd och ny information kan leda till att dessa prognoser ändras. Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är stor. De statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi bli större. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre. Å andra sidan är det möjligt att förtroendet för euroländernas statsfinanser återvänder snabbare än väntat. Detta skulle motivera en högre räntebana.

 

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

 

2010

2011

2012

2013 2014

KPI

1,2 (1,2) 3,0 (3,0) 1,5 (1,9) 2,0 (2,4) 2,7 (2,6)
KPIF 2,0 (2,0) 1,4 (1,5) 1,2 (1,3) 1,7 (1,8) 2,0 (2,0)

BNP

5,6 (5,6) 4,6 (4,2) 1,3 (1,5) 2,3 (2,4) 2,6 (2,5)

Arbetslöshet, 15-74 år,
procent

8,4 (8,4) 7,5 (7,5) 7,5 (7,2) 7,5 (7,0) 6,8 (6,6)
Reporänta, procent 0,5 (0,5) 1,8 (1,8) 1,7 (2,2) 2,1 (2,7) 2,9 (3,3)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i oktober 2011 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
 

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

 

2011 
kv 3

2011
kv 4

2012
kv 1

2012
kv 4

2013
kv 4

2014
kv 4

Reporänta

2,0 2,0 (2,0) 1,7 (2,0) 1,7 (2,3) 2,4 (2,9) 3,2 (3,5)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i oktober 2011 inom parentes.
Källa: Riksbanken

 

Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att sänka reporäntan till 1,75 procent och mot räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen.

 

De förordade istället en sänkning till 1,5 procent och en lägre räntebana som ligger på 1,25 procent från och med andra kvartalet 2012 till och med tredje kvartalet 2013 och sedan stiger till strax under 3 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av deras bedömning att uppföljningens prognoser för utländska styrräntor och svenskt resursutnyttjande båda är för höga. Deras räntebana leder då till en KPIF-inflation närmare 2 procent och en snabbare minskning av arbetslösheten mot en långsiktigt hållbar nivå.

 

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 3 januari 2012. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 21 december. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, tillförordnad chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att kunna delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?