Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 0,75 procent

Datum

Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Samtidigt är inflationstrycket i dagsläget lågt, men det väntas stiga i takt med att konjunkturen stärks. För att klara inflationsmålet om 2 procent och skapa förutsättningar för en stabil utveckling i den reala ekonomin behöver räntan successivt höjas mot mer normala nivåer. Riksbankens direktion har därför beslutat att höja räntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Prognosen för räntan framöver är densamma som i juli.

Stark utveckling i svensk ekonomi

Utvecklingen i svensk ekonomi har hittills i år varit stark. Världshandeln har stigit snabbt, vilket har bidragit till att export och investeringar har tagit ordentlig fart. Det har också skett en betydande förbättring på arbetsmarknaden. Hushållens framtidstro är ljus, vilket medför att konsumtionen ökar.

 

Samtidigt finns det tecken på att återhämtningen i USA kommer att ta något längre tid än väntat. BNP-tillväxten i euroområdet har varit oväntat hög, men återhämtningen där väntas ta tid till följd av bland annat omfattande finanspolitisk åtstramning i flera europeiska länder. En fortsatt återhållsam aktivitet i euroområdet och en mer utdragen återhämtning i USA väntas dämpa utvecklingen något i Sverige på sikt.

 

Räntan fortsätter att höjas från låg nivå

Inflationstrycket är fortsatt lågt i svensk ekonomi, men väntas stiga i takt med att arbetsmarknaden förbättras och konjunkturläget stärks. För att klara inflationsmålet om 2 procent och samtidigt bidra till en stabil ekonomisk utveckling behöver räntan gradvis höjas mot mer normala nivåer. Därför har Riksbankens direktion beslutat att höja räntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Till bilden hör också att hushållens skuldsättning ökat påtagligt under senare år.

 

Under sommaren förföll två av de tre lån till fast ränta som gavs ut till bankerna under 2009. Att dessa lån förfallit och inte ersatts av nya lån till låg och fast ränta är också en del av normaliseringen av penningpolitiken.

 

Prognosen för reporäntan är oförändrad i förhållande till den penningpolitiska rapporten i juli eftersom de sammantagna revideringarna av prognoserna är små.
Som alltid bygger prognoserna som nu görs för ekonomin och penningpolitiken på den information som i dagsläget är känd och ny information framöver kan leda till att dessa prognoser ändras.

 

Prognos för svensk inflation, BNP och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

 

2009

2010

2011

2012

KPI

-0,3 (-0,3) 1,1 (1,2) 1,9 (2,0) 2,5 (2,4)
KPIF 1,9 (1,9) 2,0 (2,0) 1,3 (1,4) 1,7 (1,6)

BNP

-5,1 (-5,1) 4,1 (3,8) 3,5 (3,6) 2,6 (2,8)
Reporänta, procent 0,7 (0,7) 0,5 (0,5) 1,9 (1,9) 3,0 (3,0)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten juli 2010 anges inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
 

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

 

2010 kv 2

2010 kv 3

2010 kv 4

2011 kv 3

2012 kv 3

2013 kv 3

Reporänta

0,25 0,5 (0,5) 0,9 (0,9) 2,1(2,1) 3,1 (3,1) 3,8 (3,8)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2010 anges inom parentes.
Källa: Riksbanken

 

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att höja räntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent samt mot reporäntebanan i den penningpolitiska uppföljningen. Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot reporäntebanan.

 

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson förordade en reporänta på 0,50 procent och en låg reporäntebana som sedan gradvis stiger mot 1,75 procent vid prognosperiodens slut. Den högre reporäntebanan i huvudscenariot i den penningpolitiska uppföljningen skulle nämligen, om den får trovärdighet och inkorporeras i marknadsförväntningarna, medföra en betydande åtstramning av den nuvarande faktiska penningpolitiken med en kraftig höjning av marknadsräntor med längre löptid och en kraftig kronförstärkning, vilket skulle sänka den redan låga KPIF-inflationen och höja den redan höga arbetslösheten under prognosperioden.

 

Vice riksbankschef Karolina Ekholm förordade en flackare reporäntebana med en reporänta vid slutet av prognoshorisonten som ligger någon procentenhet lägre än i den beslutade räntebanan. Hennes huvudsakliga motivering var att en svagare utveckling i omvärlden kan förväntas dra ned tillväxt och inflation också i Sverige längre fram och att en långsammare höjning av reporäntan då borde leda till att inflationen hamnar närmare inflationsmålet och att resursutnyttjandet hamnar närmare vad som är normalt.

 

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 15 september. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 8 september. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Per Jansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?