Bankerna bättre rustade att möta kommande kreditförluster

Datum

Riksbanken bedömer att storbankernas motståndskraft har förbättrats. De finansiella marknaderna har börjat fungera bättre och recessionen tycks ha passerat botten. Kreditförlusterna i banksystemet förväntas därför bli lägre jämfört med bedömningen i juni. Samtidigt är utvecklingen framöver osäker och stora risker kvarstår. Men bankerna har tillräckligt med kapital för att möta större förluster än i huvudscenariot. Det skriver Riksbanken i rapporten Finansiell stabilitet som publiceras idag.


Sedan den förra stabilitetsrapporten publicerades i juni har de finansiella marknaderna börjat fungera bättre, såväl internationellt som i Sverige. Samtidigt har återhämtningen i världsekonomin inletts och BNP-utvecklingen ser ut att bli något starkare än många förväntade sig för några månader sedan.


”Läget på de finansiella marknaderna har förbättrats och det har underlättat för de svenska storbankerna att finansiera sig. Samtidigt har utsikterna för deras låntagare förbättrats. Men utvecklingen framöver är osäker. Återhämtningen i ekonomin sker från en mycket låg nivå och delar av de finansiella marknaderna fungerar ännu inte som innan krisen. De åtgärder som myndigheter vidtar är fortfarande av betydelse”, säger riksbankschef Stefan Ingves.


Fortfarande är det osäkert hur stora förlusterna till följd av krisen kommer att bli. Globalt sett har finansiella institut hittills gjort förluster på cirka 1 700 miljarder dollar och tillfört nytt kapital motsvarande 1 500 miljarder dollar för att täcka dessa. Enligt IMF kommer de totala förlusterna i världen att bli cirka 3 400 miljarder dollar, vilket tyder på att mycket återstår att redovisa.

 

Bankerna klarar ökade kreditförluster

Kreditrisken är fortfarande den mest framträdande risken för de svenska storbankerna, även om den risken har minskat något sedan i juni. Bankernas kreditförluster väntas i huvudscenariot sammantaget uppgå till 155 miljarder kronor under perioden 2009 till 2011. Det innebär att kreditförlusterna nu förväntas bli lägre än i stabilitetsrapporten i juni. De största förlusterna väntas fortfarande komma från bankernas verksamhet i de baltiska länderna. Men bankerna har tillräckligt med kapital för att möta kreditförluster i den här storleksordningen. Sedan den förra rapporten har bankerna aktivt ökat sitt kapital och minskat sina riskvägda tillgångar och är välkapitaliserade i en internationell jämförelse.


Under hösten 2009 har Riksbanken och Finansinspektionen undersökt hur svenska banker i de baltiska länderna hanterar den snabbt växande stocken av problemkrediter och de säkerheter som hör till dessa. Bankernas hantering följer god internationell praxis och bankerna har en realistisk uppfattning om storleken på sina problemkrediter i de baltiska länderna.

 

Fortsatt stora risker

Det finns ett antal risker som skulle kunna leda till att situationen för bankerna förvärras jämfört med utvecklingen i huvudscenariot. En sådan risk är om den ekonomiska återhämtningen i de baltiska länderna dröjer längre och medför större kreditförluster än väntat. Andra risker hänger samman med utvecklingen på de finansiella marknaderna eller om det skulle bli ett bakslag i konjunkturen. Men dessa båda risker anses ha minskat något sedan i juni.


Riksbankens stresstest visar att de svenska storbankerna klarar sig bättre i det här testet än i det som redovisades i juni. Det beror till stor del på bankernas förbättrade kapitalsituation, samtidigt som stresstestet baseras på ett ljusare huvudscenario. Om stresscenariot blir verklighet kan dock bankerna få ökade finansieringssvårigheter. Riksbanken och andra myndigheter har beredskap att hantera de problem som skulle uppstå vid en sådan händelseutveckling.


En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves, vice riksbankschef Lars Nyberg och Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls idag klockan 11.00 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att direktsändas på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se

Rapporten kan laddas ned från Riksbankens webbplats, eller beställas per e-post: [email protected], fax: 08-787 05 26 eller telefon: 08-787 00 00.
Den tryckta versionen kommer att finnas tillgänglig från och med den 30 november.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?