Reporäntan sänks till 3,75 procent
Datum
2008-10-23
Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan med 0,5 procentenheter till 3,75 procent. Under det närmaste halvåret bedöms reporäntan behöva sänkas med ytterligare 0,5 procentenheter. Räntesänkningarna syftar till att mildra effekterna på realekonomin av den finansiella krisen och samtidigt klara inflationsmålet på 2 procent.
Finansiell kris fördjupar lågkonjunkturen
Sedan mitten av september har den globala finansiella krisen förvärrats och påverkar nu tydligt utvecklingen i Sverige. Krisen på de finansiella marknaderna har bland annat lett till högre lånekostnader för företag och hushåll, lägre förmögenheter och en allmänt ökad osäkerhet. Tillgången på krediter har minskat. Bedömningen är att den finansiella krisen fördjupar den pågående konjunkturnedgången med en svagare arbetsmarknad och en lägre inflation som följd.
Kraftig räntesänkning och lägre räntebana
För att mildra effekterna av den finansiella krisen på den svenska ekonomin behöver reporäntan sänkas relativt mycket under en kort period. Reporäntan har under de två senaste veckorna sänkts med en procentenhet och bedömningen är att den behöver
sänkas ytterligare med 0,5 procentenheter till 3,25 procent under det närmaste halvåret. Men effekterna av den lägre reporäntan kommer troligtvis att bli mindre än vanligt. Skälet är att förtroendekrisen i det finansiella systemet lett till höga riskpremier så att korta marknadsräntor kopplats loss från sin normala relation till reporäntan. För att förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt vidtar Riksbanken löpande andra åtgärder.
Inflationen faller snabbt mot målet
Resursutnyttjandet är fortfarande något högre än normalt men sjunker snabbt under nästa år och blir sedan något lägre än normalt. Inflationen är i dagsläget hög men väntas falla tillbaka snabbt under det kommande året. Inflationen stiger sedan något för att under 2011 vara på målet på 2 procent.
Stor osäkerhet
Osäkerheten i bedömningen är denna gång ovanligt stor. Om den finansiella krisen förvärras eller om effekterna på realekonomin blir mer omfattande kan det bli nödvändigt att sänka reporäntan mer än vad som ligger i den nuvarande bedömningen. Om däremot växelkursen blir fortsatt svag eller om inflationen förblir hög så kan det vara motiverat med en högre reporänta. Hur penningpolitiken kommer att utformas beror på hur ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.
Prognos för inflation och BNP
Årlig procentuell förändring
3,7 (3,9)
2,1 (3,2)
1,6 (2,0)
2,0
1,2 (1,4)
0,1 (0,8)
2,5 (2,6)
2,8
Anm. Bedömningen i den senaste penningpolitiska uppföljningen i september anges inom parentes.
Inflationsprognos, tolvmånaderstal
Årlig procentuell förändring
3,0 (3,9)
1,6 (2,3)
1,8 (2,0)
2,1
Anm. Bedömningen i den senaste penningpolitiska uppföljningen i september anges inom parentes.
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
4,25
4,54
3,9 (4,7)
3,2 (4,5)
3,4 (4,3)
3,76
Anm. Bedömningen i den senaste penningpolitiska uppföljningen i september anges inom parentes.
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 5 november. Beslutet om reporäntans nivå kommer att tillämpas från onsdagen den 29 oktober.
En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves, förste vice riksbankschef Irma Rosenberg och Anders Vredin, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag kl. 11.00 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att direktsändas på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se/
